Den 1 januari 2013 införs en ändring av smittskyddslagen. Den innebär att beslut om att ta in nya vaccin i nationella vaccinationsprogram i fortsättningen fattas av regeringen, skriver Smittskyddsinstitutet. Men konsekvenserna är mer omfattande än så om pusslet läggs. 

Namninsamling: Stoppa införandet av tvångsvaccinering i Sverige

Vad betyder egentligen den nya vaccinationspolicyn i Sverige? Denna artikel redogör för den nya vaccinationspolicyn i Sverige och försöker dra rimliga slutsatser om vad konsekvenserna blir för den enskilde svensken.

[OBS: Inget beslut har ännu tagits om tvångsvaccination i Sverige, men en ändring av smittskyddslagen och andra förändringar som redovisas nedan kan leda till beslut om tvångsvaccinering dvs tvångsmedicinering i Sverige]

I klartext från Smittskyddsinstitutet:

”Lagändringen innebär att Socialstyrelsen får ett tydligt uppdrag från regeringen att systematisk följa och bedöma det nationella vaccinationsprogrammet och vid behov föreslå ändringar i programmet, utifrån underlag som bereds av Socialstyrelsen i samarbete med Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket.”

”För barnhälsovården och elevhälsan betyder lagändringen framförallt att vaccinationerna ska rapporteras till ett nationellt register som Smittskyddsinstitutet ansvarar för.”

”Den nya lagen om vaccinationsregister som träder i kraft 1 januari 2013 innebär att alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram ska rapporteras till ett nytt vaccinationsregister. Smittskyddsinstitutet ansvarar för vaccinationsregistret och får ett tydligt uppdrag i lagen att långsiktigt och systematiskt följa upp de nationella vaccinationsprogrammen, vaccinationstäckningen, hur vaccinationerna påverkar sjuklighet i befolkningen och hur de aktuella sjukdomarna sprids. Det nya vaccinationsregistret kommer också vara värdefull i uppföljningen av vaccinsäkerhet. Det är Läkemedelsverkets uppgift att löpande ansvara för nytta/risk bedömningen av vaccinerna.”

Citat från Smittskyddsinstitutet i december 2012

Så vad betyder den nya vaccinationspolicyn?

  • Regeringen ger det praktiska ansvaret till Socialstyrelsen att bedöma och styra upp det nationella vaccinationsprogrammet.
  • Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket ska samarbeta närmare om att ta fram en vaccinationspolicy och se till att den genomförs i Sverige.
  • Ett vaccinationsregister inrättas där det registreras vem som vaccinerat sig och med vilka vaccin, samt vilka som inte vaccinerat sig.
  • Hälsovården ska utföra vaccinationerna samt rapportera in till vaccinationsregistret hur barn, ungdomar och vuxna är vaccinerade.
  • Smittskyddsinstitutet ansvarar för vaccinationsregistret. Institutet ska även följa upp hur det går med vaccinerandet.
  • Vaccinationsregistret ligger till grund för bedömningen av ”vaccinsäkerheten” i Sverige.

Blir Sverige en vaccinstat?

vaccin.meDet här verkar betyda att greppet på vaccinationskontrollen i Sverige väsentligt ökas. Vaccinsäkerhet är en nyckelfaktor. Lägg till att Socialstyrelsen även vill registrera hur sunda svenskar är i ett annat register. Den 20 december skrev fyra allmänläkare och en professor i socialmedicin i en debattartikel i DN, att den registreringen innebär en glidning mot ökad förmyndarmentalitet.

I sammanhanget med den nya vaccinationslagen blir slutsatsen att de som inte vaccinerar sig inte bara kan registreras av Socialstyrelsen som ”osunda” utan även kan klassas som ”riskindivider” av Smittskyddsinstitutet. Vi kan anta att regeringens nya roll blir att från högsta statsnivå besluta om obligatoriska massvaccinationer av svenska medborgare för att ”säkra” folkhälsan, om så bedöms nödvändigt. Med andra ord lyfts vaccinationen till att bli en fråga om ”rikets säkerhet”. Det betyder i sin tur sannolikt rättsliga följder för de som inte låter vaccinera sig själva eller sina barn.

I USA har tester genomförts där de som inte låter vaccinera sina barn blir bötfällda. Se artiklarna: ”Maryland, USA: Vaccinationstvång under polisbevakning” och ”USA: Authorities want to hunt down” people refusing vaccines.

Text och analys: Torbjörn Sassersson

Namninsamling: Stoppa införandet av tvångsvaccinering i Sverige

 http://newsvoice.se/2012/12/27/namninsamling-for-att-stoppa-tvangsvaccinering-i-sverige/

Vi fildelare förföljs av religiösa skäl

Publicerat: januari 15, 2012 i Uncategorized
Etiketter:

Nå….. Då tar jag Gustav Nipe (en av grundarna till kopimistsamfundet) på orden ”Kopiera och sprid” och väljer att lägg ut följ. på denna blogg:

”Vi fildelare förföljs av religiösa skäl

Kopimisterna: Som så många andra troende önskar vi kunna utöva vår verksamhet och tro under religionsfrihetens vingar. Därför strävar vi efter att bli ett legitimt trossamfund i hopp om att den moderna inkvisitionen mot oss kopimister och troende ska upphöra.

Processen fram till ett godkännande av Kammarkollegiet var allt annat än små korta formaliteter. Den första ansökan skickades till Kammarkollegiet 2010. Tre ansökningar och ett år senare var det klart.

I vår korrenspondens med Kammarkollegiet under året framgick det att de verkade misstycka vad det gällde vårt språkbruk. Exempelvis, istället för att skriva om gudstjänst pratade vi om kopyacting. Vi skrev medlemmar istället för att prata om en bredare gemenskap. Det handlar om semantik. Till slut insåg vi att enda sättet att ta Kopimistsamfundet förbi Kammarkollegiets nålsöga var att kopiera deras egna lagtexter in i ansökan. Ctrl-c + ctrl-v, sen kom ett godkännande på posten.

Vår Nova doctrina för den Nya tiden 2.0 bygger på ett par grundläggande axiom, som i sin tur kan härledas tillbaka till vårt starka värnande av informationsvärdet, det värde som all information, i sig självt, besitter, oavsett vad informationen har för egenskaper. Eftersom information och informationsvärde är så heligt för oss erkänner kopimister följande grundaxiom:

1. Kopiering av information är etiskt rätt.

2. Spridande av information är etiskt rätt.

3. Remixande är en heligare typ av kopiering än den perfekta, digitala kopieringen, då remixande är korskopiering av en mångfald av information.

4. Att kopiera eller remixa information som förmedlats av en annan person ses som en akt av respekt och ett starkt uttryck för acceptans och kopimistisk tro.

Rätten att kopiera är närmast naturrättslig, då kopieringen är en central del av livet. Den dogmatiska upphovsrättsdoktrinen går i konflikt med människans beteende. Deras herravälde bygger på att låsa in kunskap och sedan påtvinga oss sin tro, á la Franco.

Att den auktoritära upphovsrättsläran är upphöjd till statsreligion går emot de 1700-tals upplysningsideal vi så varmt håller om hjärtat. Justitedepartementet har sedan en tid tillbaka skickat ut en liten broschyr till skolorna där tron på att kunskap skapas ur tomma intet lärs ut. Det minsta vi kan begära är att staten är sekulär i frågan och låter varje individ själv avgöra vad som är moraliskt rätt.

Vår Nova doctrina ifrågasätter “den av gud givna ordningen” om synen på kunskap och information. Kopimismen lär att det är moraliskt rätt att kopiera och sprida information. Att skapa är att kopiera. Att kopiera är att skapa.

Upphovsrättsextremisternas kunskapssyn ses tydligt i diskussionen om plagiering på universiteten. Man försöka tuta i studenterna att de ska komma på något nytt, när det i själva verket endast går att förädla befintlig information. Förädling är en enda lång remixprocess och kopiering.

När 1 miljon svenskar bänkar sig i tevesoffan för att titta på tv4:s Idol är det just kopior av tidigare uppsättningar vi får se. Kopior omger oss överallt och vi måste sluta inbilla oss att något nytt skapas. Vad är unikt?

Det höjs röster från kristet håll om att kopimismen inte är en äkta religion. Kritiken går ut på att Kopimistsamfundet endast kopierade in rätt texter för att få till ett godkännande av Kammarkollegiet, att vi endast är en rip-off.

Vi håller kristendomen som ett föredömligt exempel på just det vi vill värna om. Antagligen finns det inte något begrepp kristendomen självt har skapat. Allt är omtolkningar, förändringar och varianter på redan befintliga tankeströmningar – ett utmärkt exempel på remixkulturen!

Det är inte endast kristendomen som remixar, utan med all sannolikheten även islam och judendomen. Allt i livet är kopior och förädlingar. Vi söker därför leva i samexistens med andra kopior.

Den mest kända informationsbäraren, boken, skapades inom ramen för religiös verksamhet. Det var i kyrkans kloster böcker kopierades av munkar. Redan då förstod man vikten av att sprida information, att kopiera. Idag har de kristna munkarna fått andra sysslor och därmed tappat den viktiga samhällsuppgift de en gång utförde.

Det sociala arbetet inom Det Missionerande Kopimistsamfundet är mycket viktigt. Det bygger på att skapa kopior av kunskap och kultur till andra medmänniskor. Att ta vid där de kristna munkarna slutade. Vi vill leva i en värld där alla människor har tillgång till all information, ingen hålls utanför eller tillbaka. För att bli ett legitimt trossamfund i Sverige anser vi att vi behöver få statsbidrag och erhålla vigselrätt.

Det är hos Socialdepartementet trossamfund söker statsbidrag. Vi har börjat titta på de handligar som krävs för att bli berättigad statliga medel. Senare kommer vi att iordningställa en ansökan och hoppas givetvis på ett godkännande. Då vi av vissa redan utpekats som kontroversiella utgår vi ifrån att vi kommer att stöta på patrull. I slutändan är det dock regeringen som fattar beslut om vilka religiösa grupper som tilldelas offentliga medel.

Kammarkollegiet är de som förordar vigselrätten. Ett viktigt, och helt legitimt krav, är att man måste haft verksamhet under längre tid. Kopimistsamfundet bildades 2010 och har haft kontinuerlig verksamhet sedan dess bildande. Om detta inte skulle vara ”verksamhet under längre tid” blir vi oerhört förvånade.

Som så många andra troende önskar vi kunna utöva vår verksamhet och tro under religionsfrihetens vingar. Därför strävar vi efter att bli ett legitimt trossamfund i hopp om att den moderna inkvisitionen mot oss kopimister och troende ska upphöra. Inkvisitörerna vill statuera exempel av oss, i likhet med vad som skedde när katolska kyrkan satte kättare i stupstocken på torget. Må vara att vi inte delar deras tro och övertygelse, men vi är säkra på att det måste gå att leva i samexistens ändå.

Tron om kopians andlighet och alla människors rätt till all kunskap och information är här för att stanna. Religionen ska inte ses som något orubbligt och statiskt. Den är föränderlig och anpassas hela tiden till rådande samhällsvärderingar.

Kopiera och sprid.”

Sveriges Riksdag skriver på sin hemsida [http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GX0380]:
”Konstitutionsutskottets betänkande
2009/10:KU19
En reformerad grundlag
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad
grundlag, där det föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. I
propositionen tas också upp ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen
(1991:900). I betänkandet behandlas förutom ändringarna i regeringsformen
följdändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen
samt i riksdagsordningen. Dessutom behandlas i betänkandet 36
motioner från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp sådana frågor
som berörs i propositionen.

De föreslagna ändringarna i regeringsformen innebär bl.a. att en ny
bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen
efter ett val införs, att konstitutionsutskottets grundlagsstadgade rätt att
få tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgas, att uppenbarhetskravet
vid lagprövning tas bort och att domstolarnas självständiga
ställning markeras.
Vidare föreslås ändringar som syftar till att stärka och tydliggöra enskildas
skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas sida, bl.a.
mot betydande integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning.
Dessutom föreslås att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation
och annat sådant förfogande tydliggörs samt att grundlagsskyddet
mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till
sexuell läggning. Bestämmelser om skydd för forskningens frihet och om
att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid föreslås
också.

Bestämmelserna om kommuner och landsting föreslås samlade i ett eget
kapitel och det införs en proportionalitetsprincip som innebär att en inskränkning
i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Härutöver föreslås ändringar i
bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten, om överlåtelse
av beslutanderätt till internationella organ och i regleringen som ska gälla
i krig och krigsfara. Dessutom föreslås att det uttryckligen anges att Sverige
är medlem i Europeiska unionen och deltar i internationellt samarbete
inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet.

Språkliga och redaktionella ändringar föreslås i syfte att göra regleringen
tydligare och könsneutral.
I betänkandet behandlas av samordningsskäl de förslag till lagar om ändring
i regeringsformen som finns proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd
för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och i riksdagsstyrelsens
framställning 2009/10:RS4 Uppföljning av Riksrevisionen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens grundlagsförslag som
vilande med ett fåtal ändringar av redaktionell karaktär. Utskottet föreslår
också att regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt
avser huvudbestämmelserna, antas som vilande. Därmed tillstyrker utskottet
i allt väsentligt proposition 2009/10:80 i dessa delar och delvis proposition
2009/10:81 och framställning 2009/10:RS4 i delar som avser
ändringar i regeringsformen.

I proposition2009/10:80 finns härutöver förslag om ändringar i riksdagsordningens
tilläggsbestämmelser samt i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns
tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,
kommunallagen (1991:900), lagen om (1994:261) om
fullmaktsanställning och vallagen (2005:837). De föreslagna ändringarna i
kommunallagen innebär att det införs en möjlighet att besluta om extra val
till fullmäktige mellan ordinarie val, att det blir tillräckligt med stöd av en
tredjedel av fullmäktiges ledamöter för att hålla en kommunal rådgivande
folkomröstning med anledning av s.k. folkinitiativ och att kravet på
andelen initiativtagare höjs från 5 till 10 %. De föreslagna ändringarna i
vallagen innebär bl.a. att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks
från 8 till 5 %.

Övriga lagändringar är rena följdändringar till ändringarna
i regeringsformen. Samtliga dessa lagändringar har enligt utskottets
mening ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de
bör antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till
grundlagsändringar. Utskottet föreslår därför att behandlingen av propositionen
i dessa delar skjuts upp till riksmötet 2010/11.
2009/10:KU19

I själva verket så betyder detta att:

Riksdagen kan komma att göra omfattande ändringar av
grundlagen

Medan massmedia är fullt upptagna med att skriva om
melodifestivalen och fotboll-VM är riksdagen på väg att göra
omfattande ändringar i Sveriges grundlag som bland att tillåter militär
att sättas in mot folket. Omröstning skall enligt information från
riksdagen ske den 2 juni.

Det är svårt att tro att särskilt många riksdagsledamöter faktiskt har läst den drygt 400 sidor långa
proposition som de snart röstar om. Detta trots att det är ”omfattande ändringar” i grundlagen det
rör sig om – och det är justitiedepartementet själva som beskriver ändringarna som just omfattande.
I sammanfattningen på webben skriver departementet:

”I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i
vallagen (2005:837) och kommunallagen (1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a.
riksdagsordningen. I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om regeringen,
riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning.”

Men regeringen vill även göra ändringar i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen,
som det skrivits en del om under 2008 i samband med den så kallade grundlagsutredningen. Nu är
det dock sällsynt många och omfattande förändringar av grundlagarna som skyndas igenom innan
riksdagen går på sommarledighet och riksdagsvalet hålls i höst.

Minskad makt för medborgarna
Flera av förändringarna syftar till att förflytta makt ifrån medborgarna till politikerna. Nivån höjs
för hur många röstberättigade medborgare som måste kräva en kommunal folkomröstning för att
den ska genomföras. Andelen höjs från 5% till 10% av de röstberättigande. Samtidigt blir det
enklare för kommunala politiker att kräva samma sak. Politikerna kan fortfarande vägra att hålla en
folkomröstning såvida 2/3 av kommunfullmäktige motsätter sig det. Resultatet av folkomröstningen
är även i fortsättningen enbart ”rådgivande”.

EU-medlemskapet blir grundlag
Sveriges EU-medlemskap och Lissabonföredraget blir grundlagsskyddat, ett hårt slag mot de som
vill ta Sverige ur unionen. Medlemskapet har dock funnits i grundlagen sedan 1995.
Offentlighetsprincipen ”upphävs”
Omstridda ”Lex Helene Eduards” blir ny grundlag. Riksdagen ändrar tryckfrihetsförordningen så att
myndigheters säkerhetskopior inte längre är allmänna handlingar, i syfte att mörklägga vad
kollegorna i S-regeringen gjorde under tsunamin 2004. Det betyder att myndigheter och politiker
enkelt kan förstöra, eller som i tsunamifallet, låta offentliga handlingar ”försvinna”, utan att de får
återskapas och lämnas ut. Grundlagsändringen har kritiserats för att i praktiken upphäva
offentlighetsprincipen.

Militären får sättas in mot svenskar
En annan förändring är villkoren för när statsmakten får sätta in väpnade styrkor på svenskt
territorium – en förändring som går i strid med vad Försvarsmakten själva vill. Regeringen vill
utöka möjligheterna för att rikta vapen mot det svenska folket – om så krävs – med lagtillägget ”till
rikets försvar”.

I grunden råder en tvist mellan regering och försvarsmakt om vad som menas med
”krig och krigsfara”.

”Om det anses nödvändigt bör tillämpningsområdet avgränsas till krig eller krigsfara som hotar
statens existens eller territoriella integritet eller när det i övrigt vid krig eller krigsfara föreligger
trängande behov”, skriver Försvarsmakten. Den lagändring försvarsmakten motsätter sig medger
tolkningsutrymme och godtycklighet som i extrema fall innebär att politikerna med vapenmakt kan
använda militären – och inte polisen som idag – för att skydda sig själva från medborgarna.
Det har rapporterats om hur svensk militär tränar inför ett tänkt inbördeskrig i Sverige. Samtidigt
övade amerikanska styrkor för krig mot den s.k. Tea Party-rörelsen, en medborgarrättsrörelse i
USA.

Riksdagen: Ladda ned propositionen [ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GX0380 ]

Riksdagen: Planerat beslutsdatum är 2 juni 2010.[ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2009/10:KU19 ]

Det Svenska politiska sysemet:

1) Fundamentet:
Arbete är grunden för allt värde. Axiomet stöds av såväl kapitalister som de flesta
socialister, framför allt statssocialister. Att mäta, väga, definiera och kvantifiera
värde ligger i statens, kapitalismens och socialismens natur. Skiljelinjerna går
endast mellan vem som bör ha makten att definiera och kontrollera detta värde;
marknaden, parlamentet eller diktatorn. Makten att definiera värdet rationaliseras
för massan efter den förklaringsmodell som för tiden råkar vara populär. De gamla kommuniststaterna handlade i
enlighet med den “historiska nödvändigheten”. Marknaden handlar i enlighet med “lagen om tillgång och
efterfrågan”. Det socialliberala projektet handlar i enlighet med det vaga begreppet “demokrati”, och försöker
därigenom populistiskt balansera mellan historisk nödvändighet och marknadskrafter. Diktatorn handlar i enlighet
med statens/folkets/nationens intresse. Gemensamt för dessa läror är att de konsekvent menar att folket varken
har överblick över sina egna intressen eller förmåga att själva definiera, kvantifiera och värdera desamma. Lärorna
står också på en metafysisk värdegrund, i det att inga begrepp makten använder för att berättiga sitt utövande
av kontroll i sig är kvantifierbart. “Staten”, “historien”, “demokratin”, “folkviljan”, “lagen om tillgång och
efterfrågan” etc. är i sig metafysiska begrepp.

2) Kontrollen:
Statens maktmedel har sitt existensberättigande genom utövandet av kontroll för att tillse att elitens (politiker
såväl som etablissemang) beskärda del av det upparbetade värdet tillfaller dem utan att själva utöva något
nämnvärt arbete. Elitens arbete består i att kontrollera kontrollapparaten (i bästa fall; mer om det senare). Staten
tar upp skatt, kapitalisten tar upp vinst. Kontrollapparaten har även till uppgift att med våld (fysiskt, psykiskt,
ekonomiskt, juridiskt) begränsa förekomsten av våld (fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, juridiskt) i samfundet
(kommunen, företaget, staten etc) då det senare våldet är kontraproduktivt och det förra inte är det. Ergo: våld
är bra om det tjänar eliten och utförs av godkänd kontrollapparat i sådan skala att det inte upprör befolkningen.
Ju större samfund, desto större elit, och därmed desto större kontrollapparat. Arbetarna betalar alltså av sitt
arbete till eliten, som försvarar detta med att kontrollapparaten måste betalas, så att arbetarna störningsfritt kan
lämna sitt värde till eliten. För att framstå i trevlig dager har många samfund också en omvårdnadsapparat.
Omyndiga personer uppfostras där ifrån barnsben av samfundet till att bli värdeproducerande arbetare. Sjuka och
handikappade tas om hand så att de om än inte bidrar till produktion av värde åtminstone inte stör produktionen.
Arbetare som blivit trasiga repareras så gott det går för att sedan åter producera värde för elitens räkning.

3) Propagandan:
Propagandaorganen fyller i dessa samfund en oerhört viktig dubbel funktion. Den exciterande funktionen, för att
använda en neurologisk term, är att trumma in budskapet om det värdefulla med att upprätthålla
samfundsordningen i demokratins/folkviljans/marknadskrafternas/statens (välj själv…) namn. Den inhiberande
funktionen är att åstadkomma ett tillräckligt högt massmedialt brus av underhållning, tarvligheter och
pseudonyheter så att befolkningen i samfundet inte gör en situationsanalys, alltså inte vaknar upp och förnimmer
koffeindoften. Tiden mellan arbetet och sömnen måste därför fyllas av distraktioner; tv/hasardspel/lagligt
drogintag m.m. I exemplet Sverige, som är ett samfund styrt av ledordet “demokrati”, är det därför föga
förvånande att den parlamentariska eliten kontrollerar tv, statliga spelbolag samt det statligt sanktionerade
drogintaget via Systembolaget. De distraktioner som inte kontrolleras av den parlamentariska eliten kontrolleras
av en ekonomisk elit. Detta får folk att tro att ledordet “demokrati” i helig förening med “lagen om tillgång och
efterfrågan” på något vis skulle öka kvoten lycka i deras liv. Exemplen kan mångfaldigas. Distraktionen fungerar
således som ett lugnande medel. Detta medel måste eliten ha kontroll över. Tider av oro – höj dosen. Tider av
lugn – sänk dosen.

4) Arbetsmoralen:
Den del av befolkningen som inte arbetar studerar ofta. Därför är det av största vikt att universiteten och
utbildningsväsendet står under kontroll av samfundet, så att det som lärs ut inte kolliderar med samfundets
värdegrunder. Vidare bör studier syfta till värdeproduktion. Studier enbart syftande till filosofins/
konstens/vetenskapens framåtskridande tolereras i viss mån men premieras icke. Pga. milt överseende tillåts en
viss del av intelligentian vara improduktiv (t.ex.statligt konstnärsstöd). Så är dock icke fallet med övriga
improduktiva element. Den del av befolkningen som tvingats till arbetslöshet måste också sysselsättas, vanligen
genom tvångsåtgärder, vilka rättfärdigas i nationalekonomiska termer, eller hot om tvångsåtgärder (“efter x
dagar utan arbete inträffar konsekvens y”). Detta för att upprätthålla arbetsmoralen i samfundet. Eliten måste
genom kontrollapparat, varnande exempel (t.ex. sanktioner och tvångsåtgärder mot arbetslösa) och propaganda
trumma in arbetsmoralen i befolkningen, så att eliten slipper arbeta. En stor del av detta trummande utföres i
Sverige på fritiden som oavlönat arbete i s.k. folkrörelser. Därigenom har man för en riktigt indoktrinerad klick
människor förenat propagandaorganens exciterande och inhiberande funktioner med arbete. Tjo! Detta kallas på
nyspråk för “förankring”. T.ex. i Sverige har man “förankrat demokratin i de breda folklagren”. Uttytt på vanlig
svenska står det “vi har fått en uppsättning nyttiga idioter som jobbar gratis åt elitens propagandamaskineri”.

5) Yttrandefriheten:
Dessa elitens nyttiga idioters grund för sitt arbete ligger i begreppet ”yttrandefrihet”. Yttrandefriheten som
begrepp syftar till att stärka känslan av att det ligger något reellt i ledstjärnan ”demokrati” (i andra stater och
tider har yttrandefriheten stärkt värdet av ”folkviljan”, ”staten”, ”historien” etc). Om yttrandet inte stärker
känslan av värde i ledstjärnan är det inte fritt att yttra yttrandet. Den som avviker ifrån elitens uppfattning om
vad den vagt blinkande ledstjärnan symboliserar begår således våld på yttrandefriheten, och straffas av både
kontrollapparat och propagandaapparat i yttrandefrihetens namn. Tjo igen! Nu är det i och för sig ovanligt att det
går så långt, eftersom det massmediala bruset i dess inhiberande funktion också dränker analyser som inte
överensstämmer med elitens egna. Det händer dock att eliten lyfter fram någon marginell extremistgrupp och
framhåller den oerhörda faran dessa individer utgör för ledstjärnan (”demokratin”, ”staten”, ”den historiska
nödvändigheten”, ”folkviljan” etc.) och sedan håller en juridisk eller medial rättegång, varefter ett lugn infinner
sig hos befolkningen. Faran över för denna gång. Propagandaapparaten måste dock alltid, oftast via officiell
nyhetsförmedling, med jämna mellanrum ge befolkningen en känsla av ett dovt hot, som om det inte åtgärdas
kommer att ta ifrån dem förmånen att fritt och ostört tjäna elitens intressen (”skurkstater”, ”nynazister”,
”terrorister”, ”den röda faran”, ”den organiserade brottsligheten”, ”sekter”, ”sanningsrörelsen” etc). Så hålls
befolkningen både lugn och otrygg på samma gång. Lugn, då man vet att eliten ser efter ens ”intressen”. Otrygg,
då det finns monster under sängen som man aldrig riktigt ser. Och detta är precis vad man vill uppnå. Tro inget
annat.

6) Lagarna:
Lagarna (det juridiska våldets bevekelsegrund) syftar till att upprätthålla ordningen i så måtto att man reglerar
befolkningens möjligheter att gå emot elitens uppfattning om hur människan bör bete sig för att vara produktiv.
För att exemplifiera är droger ett lämpligt ämne. Följande resonemang kommer i stort ursprungligen ifrån
diskordianen och filosofen R.A. Wilson. Låt oss börja med att slå fast att droger sanktioneras och försäljs av
staten. På ett apotek i Sverige kan du, förutsatt att du innehar ett recept, införskaffa t.ex. Rohypnol, en drog som
används i alltifrån bankrån (till att göra förövaren okänslig och lugn) till våldtäkter (där drogen används till att
göra offret okänsligt och lugnt). I var stad som har ett apotek finns det vanligen en bar och ett Systembolag. Där
säljs, med statens goda minne, olika varianter av C2H3OH, ett starkt beroendeframkallande narkotikum som
statistiskt sett hos vissa individer framkallar våldsamt beteende och sociala problem. Således är etablissemangets
kamp mot (vissa) droger tämligen genomskinlig. Eliten sanktionerar de droger de anser passa befolkningen och
sina vinstintressen, pga. det för eliten nödvändiga behovet av lämpliga distraktioner för sagda befolkning. Wilson
skriver: lagar är som korvar. Man tycker bättre om dem om man inte vet hur de blir till. Rättsskipningen är ett
annat intressant område för den som tycka om differentiering. Helt öppet visar man att etablissemanget går fritt
när det genomförs bedrägerier och skalbolagsaffärer i hundratalsmiljonerklassen. En dam som svindlat till sig
drygt fyratusen kronor döms till fängelse (rättsfall taget ur verkligheten 2002). Det riktigt sorgliga är som vanligt
att befolkningen inte tycks bry sig. Efter mordet på utrikesminister A.L. kan man till och med finna
sympatiyttringar för idén att politiker och företagshöjdare bör ha särbehandling på grund av sina o e r h ö r t
betungande karriärer. Härmed ställer jag mig till förfogande för vilken ministerpost som helst för den blygsamma
ersättningen av tiotusen kronor per månad. Utan fallskärm och pension.

7) Ränta:
Ett synnerligen grundläggande begrepp i ekonomismen (läran som definierades i stycke ett) är ränta. Detta är
förmodligen det mest utstuderade tricket eliten använder för att främja sina syften. Här bryter eliten mot sitt eget
axiom, och gör det med befolkningens samtycke, eftersom individen ofta tror att ränteinstrumentet även tjänar
hans/hennes syften. Om arbete verkligen är grunden för allt värde kan räntesystemet inte vara giltigt. Därför har
kapitalisterna uppfunnit begreppet ”arbetande kapital”. Idén är att om långivare X lånar ut kapital till låntagare Y
(individ/firma/organisation/stat etc.) ska X pga. tidsfaktorn ha ett reellt sett större kapital tillbaka när
transaktionen är avslutad. Detta ökar X’s kapital i sig, vilket möjliggör att X kan låna ut mer kapital till andra
låntagare för att sedan växa ännu mer. Ergo: X vinner värde skapat av arbete utan att utföra något arbete. På
detta följer spekulation, inflation, deflation, konjunkturer, börsväsende, hausse, baisse m.m; begrepp som
används för att rationalisera elitens välmåga och arbetarnas fluktuerande situation. Grundaxiomet emotsägs av
eliten själv, och denna elit vet att den kommer undan med bedrägeriet eftersom befolkningen via
propagandamaskineriet och distraktionerna hålls upptagen med oväsentligheter.

8) Grundförutsättningen:
Hela detta system vilar på en enda essentiell förutsättning: rädsla. För etablissemanget är det av största vikt att
befolkningen är rädd, och vinsterna av detta är legio. Juridiken och ekonomin är de två viktigaste verktygen för
att ingjuta denna grundläggande känsla av otrygghet i folket. Denna otrygghet leder till ett icke oansenligt mått
av förvirring hos de lägre samhällsklasserna, vilket i sin tur gör det i princip omöjligt för dessa att fatta rationella
beslut (till stor del också beroende på att informationsflödet inte är fritt.)

Bör vi avkriminalisera cannabis & andra lätta droger för att försvåra den nyrekrytering som nu finns till tyngre droger pga. en fullomligt idiotsk kagstiftn
Ja absolut
Nej jag litar på den desinformation som Svensk media & politkerger
Vet ej är för dåligt insatt i ämnet
Other:

Quantcast

Take Our PollVar försvann denna realistiska
synen på marijuana hos våra politiker?

Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta
Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa
(Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal
användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner,
energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och
fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland
ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.

Cannabis konsumeras
idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet.
Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena
(kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är
anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska
processer.

De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar)
och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den
eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller
dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter
vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av
bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda
perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.

Under den första
fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av
THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in.

Trots många gemensamma kännetecken är
cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre
omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart
delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är
för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.
Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för
fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som
kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella
användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i
samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.

Medicinsk litteratur
från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av
epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två
olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande
egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O’Shaughnessy:
lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det
användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i
litteraturen som ”knaster” eller ”stark tobak”.

Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är
inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika
personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och
förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir
ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och
så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt
fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer
medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya
tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för
avbildade objekt.
Rikare musik

Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer
av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya
aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya
harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.

Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från
varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter
granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.

Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när
man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det
ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av
illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av
behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det
annars inte gått.

Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en
mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända.
Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på
en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.

Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.

Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.

Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.

Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration ”att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker …”
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.

Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.

Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.

Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna ”extremt beroendeframkallande drog”. Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.

Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.

Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).

Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.

En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).

Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.

Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.

Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.

Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar ”sjuka” celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)

[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande

Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet

Cannabis och bilkörning:

Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.

Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).
Så länge som vi böjer oss för alkohol producenternas lobbyverksamhet och inte inser att det faktiskt finns bärrte/billigare/ofarligare alternativ till att berusa sig än alkohol så kommer vi, framförallt i dom mindre orterna, ha ett escalernade problem med exprementernande av div, mer elller mindre legala stoffer ( typ: DMX, GHB,olikn.) ofta med dödlig utgång. Om staten istället tog och såg över lagstiftingen och legaliserade dom lätta drogerna typ. cannabis/marijuana så skulle en stor del av detta vara löst, och flera människoliv kunnat räddas. Det är även vår narkotika lagstiftning som gör att folk i allmänhet ser hasch som en inkörsport till tyngre droger, vilket är helt absurt då det har visat sig att i dom länder som dom har en mer liberal syn på cannabis tex. Holland, så finns det de facto färre tunga missbrukare per capita än i tex. Sverige, dom har dessutom inte dom proplemen med DMX, GHB olikn. som vi har. Nej den lastifting vi har i adag tvingar iställer in ungdommarna i en miljö där tunga droger, organiserad brottslighet, våld mm. frodas. Det är INTE haschet i sig som är inkörsporten, det är lagstiftningen. Dessutom så skulle en försäljning av cannabis/marijuna under konrollerade former, typ. coffe shops a´la amsterdam kunna ge ett betydligt tillskott i stadskassan (fö. liksom även statliga bordeller)samt hade sparat dom åtskillga miljoner skattekronor som nu läggs ut på det krig mot drogerna som vi för och som vi redan har förlorat. Detta krig är ett totalt meningslöst spel för gallerierna då den organiserade brottslighet har råd och kallt räknar med det, i sammanhanget, lilla svinn det kostar dom. Det enda syftet jag kan se med detta krig är att dom olika myndigheterna kan slå sig själva för bröster och säga ”nu har vi beslagtagit X-antal kilo narkotika (dock utan att nämna vilken sorts narkotika det rör sig om, hasch tex har högre densitet än tex. heroin) så nu behöver vi Y-antal miljoner extra från statskassan vid nästa budget så att vi kan bli ännu ”duktigare” Till slut ett citat från danska media: ? Vi har en politik som faktiskt inte fungerar. Det här är ett bra tillfälle att fråga vad vi kan göra annorlunda, säger kommunpolitikern Thor Grønlykke (s) som är läkare på Bispebjerg Hospital och har suttit i styrelsen för Foreningen af Yngre Læger, Danmarks motsvarighet till Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Han vill se ett system där hasch säljs på apoteken. Bortsett från minderåriga och psykiskt sjuka ska alla som har fått grönt ljus av en läkare eller sjuksköterska få köpa. ? Det finns ganska många biverkningar, och allvarliga biverkningar också. Det erkänner vi, Trots det anser han att fördelarna med en legalisering är större än nackdelarna. Dessutom kan han vara på väg att få fler förtroendevalda med sig. Kommunpolitikerna i Köpenhamn har redan fattat beslut om att snabbutreda konsekvenserna av en avkriminalisering

Jag vet att det är som att slåss mot väderkvarnar, vi som vill se en förändring måste slåss mot både den organiserade brottslighet likväl som mot bla.CIA/FBI, vilka bägge har en stor roll i kokainhandeln och svensk polis, som gärna pekar på X-antal beslagtagen narkotika, när dom söker sina anslag från regeringen, Dessutom så hade vi gagnats av att alla som nu ”feströker” dvs. många politiker, direktörer, artister olikn. träder fram. (Tro mig. jag träffade många sådanna kunder inne på Christiania, samt av dom prostituerde jag har talat med så har jag förstått att politiker och direktörer inte är mer än människor)
Dessuto så har vi en mycket stark lobby verksamhet från alkoholproducenternas sida (där finns även en koppling till maffian som fortfande lever kvar sedan förbudstiden i USA) som defenitvt inte vill se någon konkurans om berusningsmedeles marknaden.
Dessurom får vi inte glömma alla dom dödsfall som på senare tid har inträffat pga. undommarnas exprement med legala, men mer eller mindra farliga ämnen i berusuningsyfte. Sådanna problem är helt okända i tex Danmark och Holland mfl. länder som har en mer liberal syn på lätta droger (jfr. sveriges restriktioner för privat införsel av alkohol innan EU och allt detta hembränt som detta förde med sig, ibland av mycket dålig kvalitet, tom. metanol förekom) vi kan också nämna USA´s rusdrucksförbud under 20-30-talen, och titta på vad  detta förde med sig (maffians etablering i USA) På senare tid så har dom tre största partierna i köpenhams byråd framlag ett förslag som innbär försäljning av hasch/marijuana på apotek, med Köpenhams somförsökskomun, som ett led för att stoppa gängkrigat på nörrebro. Detta har dock inte blivit behandlat i folktinget ännu.
Jag voll även citera Christopher Aqurette. moderat politiker i Malmö
” Svensk narkotikapolitik har länge genomsyrats av personangrepp, vetenskapsförakt och främlingsfientlighet. Syftet har varit att med alla medel få utopin om ett samhälle helt utan narkotika att framstå som ett realistiskt mål. Den som yppat kritik har ofta avfärdats som en drogliberal som pratar i egen sak.

Alla som inte delat uppfattningen att narkotikaproblemen bäst löses med polisinsatser, gränskontroller, långa fängelsestraff och nolltolerans mot allt bruk av narkotika har fått finna sig i anklagelser om att själv vara en knarkare som vill dra ner andra i fördärvet.

Värst var nog debatten för tjugo år sedan. Då gav Sveriges Riksdag vika för två decennier av antiliberal kampanj och slog fast att målet var ett narkotikafritt samhälle och att medlet var repression.

I en artikel från 1995 beskriver kriminologen Henrik Tham hur svensk narkotikapolitik blev ett nationalistiskt projekt och hur droganvändning framställdes som något främmande för svensk kultur; att knarka höll bara utlänningar på med.

Ett exempel på liknande retorik kunde vi se i Sydsvenska Dagbladet den 17 mars. I en ledarartikel signerad Ola Carlson med titeln ”Upp till kamp mot drogliberaler” kan vi läsa om hur knarket flödar i Köpenhamn och New York, och det antyds att det är langarna i denna utländska drogkultur som propagerar för liberalisering.

Ett märkligt påstående eftersom de kriminella langarna har mest att förlora på en legal och reglerad marknad. Men, förklarar Carlson senare, det är ett önskescenario att de kriminella skulle dra sig tillbaka om de utsattes för legal konkurrens. Bättre då att låta dem styra hela marknaden.

Detta är också situationen i världen idag. De kriminella gängen tillfredsställer efterfrågan på narkotika medan världens regeringar krigar mot knarket och knarkarna. Ett resultat av denna politik ser vi i Mexiko, som det gick att läsa om i den brittiska tidskriften The Economist förra veckan.

Sedan den nya presidenten lovade hårda tag mot narkotikan har 10 000 förlorat livet i drogrelaterat våld. Drygt 6000 av dessa bara förra året. De 45 000 militärer som presidenten satt in mot knarkmaffian har bara resulterat i fler döda, och ett land som för bara några år sedan var tämligen stabilt jämförs nu med Pakistan.

Tidningen fortsätter med att jämföra narkotikapolitiken i olika europeiska länder och kan konstatera att Sverige visserligen lyckats bra med att skrämma folk till lägre cannabiskonsumtion men att andra länder med liknande lagstiftning inte kunnat bekräfta att förbudspolitiken är orsaken.

Vidare berättas att Världshälsoorganisationen i en studie har kommit fram till att det inte finns något samband mellan repression och konsumtion. Det finns inte heller något som talar för att det problematiska missbruket skulle vara mindre vanligt i länder med sträng lagstiftning.

The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår. Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation ”närmast flummig”.

När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier? Jag menar att det är precis tvärtom. Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.

Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.

Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.

Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.”

För att citera Christopher Aqurette
Bloggare och moderat politiker i Malmö:

Svensk narkotikapolitik har länge genomsyrats av personangrepp, vetenskapsförakt och främlingsfientlighet. Syftet har varit att med alla medel få utopin om ett samhälle helt utan narkotika att framstå som ett realistiskt mål. Den som yppat kritik har ofta avfärdats som en drogliberal som pratar i egen sak.

Alla som inte delat uppfattningen att narkotikaproblemen bäst löses med polisinsatser, gränskontroller, långa fängelsestraff och nolltolerans mot allt bruk av narkotika har fått finna sig i anklagelser om att själv vara en knarkare som vill dra ner andra i fördärvet.

Värst var nog debatten för tjugo år sedan. Då gav Sveriges Riksdag vika för två decennier av antiliberal kampanj och slog fast att målet var ett narkotikafritt samhälle och att medlet var repression.

I en artikel från 1995 beskriver kriminologen Henrik Tham hur svensk narkotikapolitik blev ett nationalistiskt projekt och hur droganvändning framställdes som något främmande för svensk kultur; att knarka höll bara utlänningar på med.

Ett exempel på liknande retorik kunde vi se i Sydsvenska Dagbladet den 17 mars. I en ledarartikel signerad Ola Carlson med titeln ”Upp till kamp mot drogliberaler” kan vi läsa om hur knarket flödar i Köpenhamn och New York, och det antyds att det är langarna i denna utländska drogkultur som propagerar för liberalisering.

Ett märkligt påstående eftersom de kriminella langarna har mest att förlora på en legal och reglerad marknad. Men, förklarar Carlson senare, det är ett önskescenario att de kriminella skulle dra sig tillbaka om de utsattes för legal konkurrens. Bättre då att låta dem styra hela marknaden.

Detta är också situationen i världen idag. De kriminella gängen tillfredsställer efterfrågan på narkotika medan världens regeringar krigar mot knarket och knarkarna. Ett resultat av denna politik ser vi i Mexiko, som det gick att läsa om i den brittiska tidskriften The Economist förra veckan.

Sedan den nya presidenten lovade hårda tag mot narkotikan har 10 000 förlorat livet i drogrelaterat våld. Drygt 6000 av dessa bara förra året. De 45 000 militärer som presidenten satt in mot knarkmaffian har bara resulterat i fler döda, och ett land som för bara några år sedan var tämligen stabilt jämförs nu med Pakistan.

Tidningen fortsätter med att jämföra narkotikapolitiken i olika europeiska länder och kan konstatera att Sverige visserligen lyckats bra med att skrämma folk till lägre cannabiskonsumtion men att andra länder med liknande lagstiftning inte kunnat bekräfta att förbudspolitiken är orsaken.

Vidare berättas att Världshälsoorganisationen i en studie har kommit fram till att det inte finns något samband mellan repression och konsumtion. Det finns inte heller något som talar för att det problematiska missbruket skulle vara mindre vanligt i länder med sträng lagstiftning.

The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår. Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation ”närmast flummig”.

När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier? Jag menar att det är precis tvärtom. Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.

Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.

Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.

Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.
För visst är det så att allt annat än klassisk svensk narkotikapolitik anses som flum och konspiration. Det ironiska är att den dominerande synen på knark i vårt land ofta baseras på gammaldags moral sprungen ur nykterhetsrörelsen och idealet om avhållsamhet.

Så fort någon uttalar sig mot kriminalisering och förbud så bestrids det med full kraft. Att prata om harm reduction eller skadelindring som det även kallas anses som knarkliberalism eller att man kanske t o m företräder mörka krafter. I Sverige är hjälp med rena sprutor eller att inte fördöma missbrukare det samma som att uppmuntra till knarkande. Hur kan det vara så att vår sanning är att alla alternativa metoder är fel och endast leder till moraliskt förfall? Har vi bevis på det?

Bevis finns det i alla fall för att skadelindring är effektivt. I Holland har dem färre narkotikarelaterade dödsfall än i narkotikafria Sverige. Hur kan det vara så? Jo för i Holland kriminaliserar man inte själva bruket och därmed inte missbrukaren. Där fokuseras det istället på hjälp och stöd = skadelindring.

THC i cannabis dödar cancerceller i hjärntumörer 1:

Studier utförda av forskare vid Complutense University i Madrid visar att THC angriper tumörer i hjärnan utan att påverka andra celler. I försök med möss och  två människor drabbade av aggressiva cancerformer hämmades hjärntumörer. Med det två försökspersonerna såg man att 30 dagars THC-behandling eliminerade cancerceller.

I försök med genmodifierade möss födda med cancer kunde forskarna dessutom  analysera hur THC faktiskt angriper tumörer. Det senare är en helt ny upptäckt och kan vara mycket viktigt för framtida behandling av cancertumörer i hjärnan.

Länk:

http://health.usnews.com/articles/health/healthday/2009/04/01/active-ingredient-in-marijuana-kills-brain-cancer.html

THC i cannabis dödar cancerceller i hjärntumörer 2:

Det finns redan flera studier som visat att cannabinoider, aktiva ämnen i cannabis (bl.a. THC), har anticancer-effekt. I en ny studie såg man att THC inducerade död hos hjärntumörer genom autofagocytos. Effekt dokumenterades i provrör, på möss och slutligen hos människor med en mycket aggressiv form av hjärntumör.

Autofagocytos är den fysiologiska process som reglerar omsättning av proteiner och organeller. Processen kan gå flera vägar varav resultatet kan bli cellens död. Det är emellertid inte alltid cellen dör och om THC gör att autofagocytos oftare (även om det skulle vara relativt liten skillnad i antal fall) hos cancerceller kommer det göra stor skillnad för tillväxt av tumören. I studien såg man att skillnaden var tillräckligt hög för att hjärntumörer skulle krympa.
Cannabis (THC) testades in vitro och på möss

THC är ett av de aktiva ämnen i cannabis och det som anses berusande. Cannabis brukar därför odlas med målet att halten av THC ska vara hög. Det gör att rökaren inte behöver utsätta luftvägarna för lika mycket rök. Det var THC de spanska forskarna gjorde försök med.

Forskarna testade först THC in vitro d.v.s. gjorde tester i provrör. Efter positiva resultat gick man vidare och möss fick celler från mänskliga hjärntumörer inopererade. Dessa behandlades sedan med THC och man såg att tumörerna minskade i storlek och att cancerceller började genomgå autofagocytos.
THC hade effekt på människor med hjärntumör

Forskarna gav två patienter med återkommande glioblastoma multiforme (en mycket aggresiv hjärntumör) THC i kraniet. Analys av tumörerna visade att det resulterade i autofagocytos.

Därför menar forskarna att THC kan bli en behandlingsmetod av cancer.

Cannabis till många cancerpatienter:

Redan idag både i Sverige och många andra länder använder många patienter cannabis. Cannabis lindrar tydligt en lång rad av de biverkningar som cancerbehandling ger och däribland effektivt illamående, brist på aptit, värk, depression m.m. I Sverige är det inte tillåtet och polisen har flera gånger slagit ner även på svårt sjuka patienter. I USA är det däremot tillåtet i många delstater och Obama-administrationen har uttalat att FDA inte ska prioritera sjuka som medicineras med cannabis. Även i stora delar av Europa är det i praktiken tillåtet.

Att cannabis också kan ha effekt på cancertumör är något som varit känt sedan länge. De första studierna dök upp redan för mer än 40 år sedan men det är först de sista tio åren som forskningen tagit fart. Mycket pekar på att cannabis kan vara tämligen effektivt och väl komplettera annan behandling av cancer.

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2509

I stort sett alla jag pratat med som förespråkar en repressiv narkotikapolitik använder begreppet “haschpsykos” som exempel på varför man inte kan tillåta cannabis-baserade preparat. Men existerar verkligen haschpsykosen? Jag letade upp ett par artiklar från vad jag anser vara någorlunda fristående forskargrupper (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Cannabisera.se anser jag exempelvis inte vara tillräckligt fria från sina respektive agenda).

Australiensiska National Drug & Alcohol Research Centre (NDARC) som är baserad på University of New South Wales anser inte det:

”The prediction of the hypothesis that cannabis causes psychosis was not supported by the data on trends in the incidence of psychosis. There was no evidence that there has been an increase in the incidence of psychosis over the past thirty years of the magnitude predicted by the hypothesis. This suggests that cannabis use does not cause cases of psychosis that would not otherwise have occurred.”

Artikel i Lancet av forskare vid Department of Primary Care and General Practice, University of Birmingham:

”Available evidence does not strongly support an important causal relation between cannabis use by young people and psychosocial harm, but cannot exclude the possibility that such a relation exists. The lack of evidence of robust causal relations prevents the attribution of public health detriments to illicit drug use. In view of the extent of illicit drug use, better evidence is needed.”

Forskare i psykiatri från King’s College i London, publicerade i The British Journal of Psychiatry:

”Very few heavy cannabis users (3%) went on to develop schizophrenia, suggesting that cannabis use may increase the risk for schizophrenia only among individuals already vulnerable to developing psychosis.”

Den sista artikeln antyder att cannabis kan vara en bidragande orsak till psykos, om andra tyngre vägande orsaker också är närvarande. De klarlägger dock inte orsakssambandet. Korrelation implicerar inte nödvändigtvis kausalitet.

Cannabis och Schizofreni 1:

En grupp forskare i England har metaforskat om cannabis och den möjliga risken för psykiska bieffekter senare i livet. Forskningens resultat publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet. Det här är mumma för antiknarkare. Lika mycket mumma som när tidningen tidigare i år publicerade forskning som visade att alkohol och tobak är farligare än Cannabis. Antiknarklobbyns egen lilla Röda stjärna (Drugnews) basunerade ut att ”Cannabis ökar risken för psykisk sjukdom”.

Det finns en intervju med Dr Stanley Zammit som är en av forskarna och författare av artikeln i The Lancet.

På frågan om det förekommer en ökad risk för psykoser i samband med cannabisbruk svarar han ungefär ”Nej det kan jag inte säga.”.

Hans kloka rekommendation till allmänheten: Om man får paranoida eller otrevliga tankar av cannabis så bör man dra ner på konsumtionen och intagsfrekvensen.

Fundera ett tag på varför de svenska tidningarna knappt skrev om den här nyheten. Det är inget genombrott eller ny data! Det är inte heller något bevis för att cannabis kan orsaka schizofreni.

Cannabis och schizofreni 2:

Haschpsykos är en beskrivning av långvarigt psykotiskt tillstånd utlöst av cannabiskonsumtion. Enligt den danska forskaren Dr. Mikkel Arendt (universitetet i Århus) så kan det vara ett tecken på att den drabbade riskerar att utveckla schizofreni. Den etablerade diagnosen haschpsykos som är kontroversiell kanske alltså borde ersättas med schizofreni.
Men kan cannabis orsaka schizofreni? Det är inte fastställt och ingen vet riktigt. Troligen är det en gradvis process som inte bara bryter ut för att man provar psykoaktiva preparat. Den drabbade kanske alltså redan innan den röker cannabis har symptom utan att veta om det.

Dr. Arendt säger att cannabis bör undvikas om man inte vill riskera en ökad risk för schizofreni. I en tidigare studie som Dr. Arendt genomfört såg man att nästan hälften i en urvalsgrupp med personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning också utvecklade schizofreni inom sex år.

I en nyligen publicerad studie säger Dr. Arendt att ungefär hälften av 609 personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning med hög sannolikhet har anlag för schizofreni.

Som djävulens advokat kan vi alltså säga att cannabis med hjälp av biokemi som vi ej ännu förstår kan vara en indikator på om man kommer att insjukna i schizofreni. Enligt Dr. Arendt bör alla som upplever utdraget psykostillstånd (flera dygn) efter cannabisrökning uppsöka läkare. Symptomen kan möjliggöra en tidig diagnos av schizofreni. Ju tidigare diagnosen ställs desto bättre för patienten som troligen ändå hade insjuknat förr eller senare.

Alkohol och tobak farligare än Cannabis

I en nyligen publicerad studie i brittiska The Lancet kritiseras det Engelska klassifikationssystemet av droger för att vara stelbent och fördomsfullt. Forskarna bakom studien Professor David Nutt (University of Bristol) och Professor Colin Blakemore (chief executive of the Medical Research Council) har även tagit fram ett alternativt klassifikationssystem av droger. I detta system har det även tagit med legala droger som alkohol och tobak. Intressant är att alkohol och tobak anses som dyrare och farligare än cannabis för samhället och individen.

Bejerot vänder sig i graven pga Clara Clarelito

En fet blogg som borde ticka i allas rssrulle är Clara Clarelitos Cnarkzine! Det är en blogg som granskar knarkelefanterna. I Pappa betalar mina löner så pekar Clara på Statens Instutionsstyrelse (SiS) nära förhållande till Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). SiS driver behandlingshem för unga tvångsomhändertagna knarkare i strid mot vetenskapen och RNS täcker upp genom att babbla på om den narkotikafria utopin.

Ett annat bra inlägg är Storasyster hör dig inte, hon pratar bara med sig själv där Clara smakar på regeringens ANT-råd som alltså rådger makten i frågor rörandes Alkohol, Narkotika och Tobak. Det är en härlig samling knarkkrigare. En polis, en nykteristjurist, en kristdemokrat och en ideolog. Var är forskarna? Var är Bob Brajja och Henke Heroin?

Tur att någon granskar den svenska narkotikapolitiken så utförligt som Clara Clarelito.

http://claraclarelito.wordpress.com/2009/04/14/pappa-betalar-mina-loner/

http://claraclarelito.wordpress.com/2009/04/11/storasyster-hor-dig-inte/

Svenska Narkotikapolisföreningen är en samling professionella inom rättsväsendet som har bestämt sig för vad som är rätt narkotikapolitik och jobbar hårt för att den aldrig ska utmanas. Deras förebild är paramilitära knarkpoliser i USA som leker cowboys med skattebetalarnas pengar.

Denna månad ( 24-26 april) har föreningen utbildningskonferens och årsmöte i Göteborg. Moderator är Hasselas egen Goebbels mer känd som Torgny Peterson (ReageraMera). Rubriken på en av föreläsningarna är Reggaefestivalen i Uppsala.

Det är narkotikabekämpningen som måste bekämpas…

FN-mötet i Wien: en återblick

Knappt en månad sedan genomfördes mötet i Wien där det bestämdes att kriget mot narkotikan ska fortsätta. Detta trots att mål som sattes på ett liknande möte tio år tidigare ej uppnåtts enligt statistik framtagen av EU-kommissionen. ( http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/09/103&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en )

 

Litteratur:
Böcker:
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114

Forskningsrapporter:
The influence of cannabis on driving – Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 – Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 – Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System – Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords – Ninth Report – Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine – Amerikanska Institute of

Medicine’s vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF.
Kanadensiska senatens rapport – sammanfattning – Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Se här för Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kritik av denna studie.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen ”cannabis” för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och ”hampa” för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.


Eftersom jag har levt och bott på Christiania ett flertal

år (1971-1987) och såg hur det började gå åt h-e när de

tunga drogerna kom in i bilden och förstod att, för att

ett samhälle skall fungera så måste man skilja mellan

tunga och lätta droger.

(vilket svensk narkotikapolitik inte gör och därför

håller på att svämmas över av billigt Heroin)

Så var vi några stycken Christianiter som beslöt att

sammankalla ett stormöte, dit även de tyngre

missbrukarna naturligtvis var inbjudna, för att diskutera

hur vi skulle angripa problemet (det rörde sig om två

hus: Fredens ark samt Parthenon)

Mötet beslöt att vi skulle tillsätta ett flertal grupper var

av en (som bla, jag tillhörde)hade 12tim på oss att

organisera hur och var vi skulle kunna erbjuda dessa

missbrukare en ”cold turkey” dvs. att sluta med tex.

Heroinet utan att byta detta mot andra, oftast farligare

allternativ tex. metadon.

Under dessa 12tim så lyckades vi ordna platser på olika

kollektiv runt om i Danmark som var beredda på att ta

emot och hjälpa dessa individer, med allt vad detta innebar.

På morgonen därefter så ”stormade” vi, i första hand,

Fredens ark, då detta var den fastighet som hade de

största problemen samt flest missbrukare, och erbjöd

dessa plats på olika kollektiv för att ta en ”cold turkey”.

Av dessa så accepterade c:a 30-40% detta varav c:a en

tredjedel fortfarande är fria från de tunga drogerna och

bor på Christiania dit de fick återvända till sina gamla

bostäder, efter det att vi andra hade renoverat dessa,

efter att att varit drogfria (här pratar vi om tung

narkotika inte cannabis) i 6 mån.

Samtidigt som vi kasiade ut Heroinet olikn. så bad vi

faktiskt myndigheterna (polisen) om hjälp då vi var väl

medvetna om att vissa grupper utanför Christiania som

tillhörde den sk. ”organiserade brottsligheten” hade

stora ekonomiska intressen i att handeln med tunga

droger skulle få vara kvar på Christiania

Inte bara ur ekonomisk synvinkning utan även pga. det

faktum att då blev de som enbart ville köpa/använda

cannabis blandade med samma sociala nätverk där

tunga droger, våld olkn. förekommer.

Det enda svar vi fick från myndigheterna var ”att det

får ni klara själva” samtidigt som polisen hämtade upp

tunga narkomaner från det område i Köpenhamn där

dessa finns (Istedgade, Halmtorvet samt Vesterbro i

övrigt) och körde ut dessaa till Cristiania med de

beskedet ”att här kan ni knarka bäst ni vill” (polisen

agerar för tillfället på samma vis med de ”gäng

medlemmar” som de får tag på på Norrebro med

skjutvapen odyl)

För övrigt att som ”intelligentunion – oktober 15, 2010” skrev:

”Människor skulle kunna gå samman och skapa sina

egna Kristiania om de skulle vilja även i Sverige.”

Så är detta en omöjlighet då de svenska myndigheterna

är livrädda för att få ett svenskt Chistiania på halsen

och gör allt som står i dess makt för att förhindra detta

(Gamla bro, Moder Jord mfl. är bara några exempel)

Jag ser dagligen hur den svenska narkotikapolitiken

(mycket starkt påverkad av FN´s narkotika konvetion)

har lett till att dagens ungas första kontakt med droger

inte är varken Cannabis eller alkohol utan deras första

drogkontakt är idag oftast Heroin.

Bor själv granne med en mellanstadieskola och

bevittnar dagligen hur 14-16 åringar både använder och

säljer Heroin

Att sedan en fungerande direktdemokrati endast är

realistisk i ett samhälle med begränsat antal

medborgare, typ Christiania 900-1100 invånvare, är

nog, tyvärr, en realitet.

Då vi alla är individer med inviduella behov och

önskningar.

Däremot så borde vi kämpa för att våra politiker

lyssnar mer på den enskilde individen och även att den

enskilde individen själv tar reda på vad och vem man

lägger sin röst på.

Våra politiker börjar tydligen inse detta:

http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/14/reinfeldts-google-skr-ck-r-pinsam

Och därför vilja införa någon form av censur på

internet med hjälp av div mer eller mindre obskyra

ursäkter så som tex. genom att skylla på: Olaglig

fildelning (IPRED), Nät mobbning, Grooming,

Terorrism (ACTA, Datalgrings direktivet, SWIFT,

Cybersec act. mfl,)

Fullt medveten om att det är sällan, det sker dock en

och annan gång, som en politiker läser ett mail från

väljarna personligen

Så måste vi börja använda intenet. posten olkn, till

”bombadera” våra politiker med våra åsikter i politiska

sakfrågor.

Till slut så måste, i varje fall, någon av dom lyssna och

ta upp våra åsikter i plenisalen.

Demokrati innebär inte enbart rättigheter utan även en

skyldighet att sätta sig in i politiska sakfrågor och inte

bara klaga efter det att besluten är fattade

M.a.o. så måste vi väljare var mer delaktiga i politiken

än att enbart gå att rösta vart 4:e år.

 Frågan är om man inte borde införa någon form av ”körkort” som man måste klara av innan man erhåller sitt röstkort

Dvs. ett slags prov i politisk sakkunnskap och i politiska sakfrågor.

För som läget är i dagsläget så hotas vår sk. ”demokrati” av slentrianröstning utan att de som lägger sina röster är insatta i resp partiers partiprogram och i de aktuella politiska sakfrågorna som borde vara ett krav INNAN man erhåller sitt röstkort.

Jørgen Elklit dr.scient.pol. og professor i statskunnskap vid Aarhus universitet. och

Birgitta Widstrand fil.dr., genusforsker vid Uppsala Universitet och medlem av Sveriges Riksdag mellan 1991-2002.

Kom fram till konklusion som säger att det faktisk är väsentliga problem, i varje fall om man har en målsättning om at hålla genuint demokratiske val, alltså det, der i politisk och journalistisk jargong ofta benämns som ’fria och fair val med det valsystem som Sverige använder.

Dom var bekymrade för det sätt som valen i Sverige genomförs på , och föreslog därför att parlamentsförmannen skulle överväga, om Europaparlamentet (läs: OCSD och /eller Venedigkommisionen) inte borde erbjuda Sverige att skicka valobservatörer till riksdagsvalget i September.

Läs gärna denna debattartikel som inga svenska media vill publicera, trots idoga försök, utan Elklit och Widstrand fick vända sig till danska ”politiken” för att få denna artikel publicerad:

( http://politiken.dk/debat/kroniker/article907822.ece )

Hur kan vi kalla oss domokratiska när rikets näst högste (efter HM Konugen) INTE väljs vid sk. ”fria val” utan enl. Regeringsformen (1974:152) 4 kap2 § att riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408).

Dessutom så står det i Regeringsformen 5 kap7 § att riksdagen kan välja någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra.
Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra. Lag (2010:1408).

Regeringsformen (1974:152):

[http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3925]

Låt mig de ett exempel på direktdemokrati nämligen Christiania:

Bakom Christianias självstyre ligger tanken att varje individ ansvarar över sitt eget liv och hem. Därför finns det lika många filosofier som det finns invånare. Men det finns några grundprinciper. En av dem är att ingen ska äga eller kunna göra affärer på sin bostad.

När det nedlagda militärområdet ockuperades 1971 skapades ett manifest om kollektivets ansvar, individuell utveckling och självstyre. Än idag gäller dessa grundprinciper.

Christiania har en ekonomisk, teknisk och social självförvaltning. Det finns cirka 300 arbetsplatser som har uppstått efter behov. Här finns till exempel post, cykelverkstad, badhus, restauranger, butiker, ridskola, naturapotek och bageri.

Christianiter betalar skatt till kommun och stat som alla andra danskar. De betalar även för sina egna offentliga utgifter. Verksamheter som till exempel restauranger och dagis har samma regler och står under samma kontroll som verksamheter i övriga Danmark.

Den äldsta av de 900 invånarna är cirka 90 år och den yngsta cirka två månader. Det finns få förbud och varje människa får leva som den vill så länge den inte skadar andra. Vapen, våld, gängrelaterade ryggmärken och tunga droger – som till exempel heroin, speed och kokain – är dock förbjudet. En person som går på tunga droger får välja mellan att flytta eller gå i behandling. Cannabis är tillåtet trots att det inte är lagligt i resten av Danmark.

Alla ska vara överens

På Christiania råder konsensus. Det betyder att alla ska vara överens när ett beslut fattas. Det finns två mötesformer där alla viktiga frågor tas upp.

Den högsta beslutsinstansen är stormötet. Här beslutas om den årliga budgeten. Frågor som rör bråk och förhandlingar med till exempel stat och polis diskuteras även på stormötet.

Den andra beslutsinstansen är områdesmötena. Christiania är indelat i 15 områden. I det största bor det cirka 80 personer och i det minsta cirka 10.

På områdesmötet behandlas frågor som rör det lokala bostadsområdet. Det kan handlar om allt från renoveringar, bostadsansökningar till inbetalning av hyror.

Konsensusmodellen går ut på att samtalen förs mellan invånarna tills alla kommit överens om en ståndpunkt. Enligt Christianias presskontakt Thomas Ertmann är det en stor utmaning som kräver mycket av de boende.

Du kan inte bo här utan att engagera dig. Christiania bygger på att du som individ är aktiv och att du bidrar med dina tankar och idéer.

Det handlar om att ta ansvar både för sig själv och för andra. Ibland blir det långa och uppslitande diskussioner men i slutändan kan vi se varandra i ögonen.

Finns det en risk med att den som ropar högst bestämmer mest?

Risken finns men det är inte så enkelt. Här räcker det inte med att du är duktig på att argumentera. Det folk lyssnar på är ditt engagemang. De lyssnar på tonen i din röst.

Samma avgift

Oavsett hur stort eller litet du bor så betalar alla samma brukaravgift på 1950 danska kronor. Halva summan går till Christiania och halva går till skatt till Danska staten.

Från början var det en jämlikhetsprincip att alla skulle betala lika mycket. Idag pågår en diskussion om huruvida det är rättvist att den som bor på 20 kvadrat betalar lika mycket som den som bor på 130 kvadrat.

Det finns ingen bostadskö och alla som vill är välkomna att söka. Om det blir en ledig bostad sätts en annons ut i Christianias lokaltidning. Ett antal personer väljs ut för intervjuer. Därefter tar området ställning till vem som får flytta in.

Vi har blivit kritiserade för att vi inte har ett offentligt kösystem. Men det är inte ok att ge en mamma som har åtta barn en lägenhet på 10 kvadratmeter bara för att hon står först i kön, säger Thomas Ertmann.

En av grundprinciperna på Christiania är att ingen ska äga eller kunna göra affärer på sin bostad. Thomas Ertmann tycker att det finns bättre sätt att organisera ett samhälle på än idén att alla ska äga sin bostad.

Kollektivt ägande bryter ned hierarkier och fördelar makt och välstånd på ett jämlikt sätt. Vi hade aldrig haft råd att bo här om det var marknadshyror.

Jag tycker om tanken att vi har ett område tillsammans. Här behöver du inte hosta upp pengar under bordet för att få en bostad. Vi lever för varandra och inte för vår egen plånbok.

Är det fritt fram att ockupera hus på Christiania?

Om det inte skulle hända något med en byggnad är det ok att ockupera det huset. Här tycker vi om när människor tar tag i saker och agerar. Ibland är det bättre att handla först och sedan be om ursäkt.

För de som känner sig intresserade.

Så har jag lagt upp ytterligare information om Christiania

Här:

http://sites.google.com/site/bengtandrasida/

Samt (om intresse finnes) all tillgänglig FAKTA, både positiv så väl som negativ, om Cannabis

Ang. Cannabis så är det mycket, framför allt de postiva, Fakta & Veteskapliga/Medicinska forsknings resultaten som har förtigits det Svenska folket.

Därför så anser jag att det är av yttersta relevans att delge folket dessa:

http://sites.google.com/site/bengtandrasida/obs

Det som nu sker i bla. Malmö och som får otroligt mycket plats i media kan ju knappast komma som en överaskning.

Redan anno 2009 delgavs Sveriges riksdag via Försvarshögskolan resultatet av en undersökning som Försvarshögskolan hade beställt från Centrum för Asymmertriska Hot & TerrorismStudier (CATS) som regeringen hade beställt redan 2007.

Rapporten finns för nedladdning i sin helhet på:

http://sdsmedia.sydsvenskan.se/archive/00175/vardegrund_175076a.pdf

Dessutom så har jag valt att publicera några delar av denna rapport här (relativt större delen av sagda rapport):

Hot mot demokrati och värdegrund
– en lägesbild från Malmö
Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier
(CATS)
2009-01-28
Magnus Ranstorp
Josefine Dos Santos
FHS/CATS RAPPORT 2 (37)
2009-01-28
Innehållsförteckning
1. Bakgrund………………………………………………………………………………………………………… 3
2. Arbetets bedrivande ………………………………………………………………………………………….. 3
2.1 Möten och föredragningar…………………………………………………………………………….. 3
2.2 Intervjustudier …………………………………………………………………………………………….. 4
2.2.1 Metod ………………………………………………………………………………………………….. 4
2.2.2. Avgränsningar……………………………………………………………………………………… 5
2.2.3. Rosengård …………………………………………………………………………………………… 5
3. Frågor och respondenter ……………………………………………………………………………………. 7
3.1 Respondenter………………………………………………………………………………………………. 7
3.2 Frågeställningar…………………………………………………………………………………………… 7
4. Analys av svar………………………………………………………………………………………………… 10
4.1 Inledning ………………………………………………………………………………………………….. 10
4.2 Sammantagen bild:…………………………………………………………………………………….. 11
4.2.1 Externa faktorer ………………………………………………………………………………….. 12
4.2.2 Interna faktorer……………………………………………………………………………………. 12
4.2.3 Fokus mot specifika målgrupper……………………………………………………………. 14
4.2.4 Åsiktskontrollanter………………………………………………………………………………. 15
4.2.5 Kommunala skolor………………………………………………………………………………. 15
4.2.6 Friskolor…………………………………………………………………………………………….. 17
4.2.7 Kulturföreningar …………………………………………………………………………………. 17
5. Åtgärder ………………………………………………………………………………………………………… 19
Annex – Lägesbild NL och DK ……………………………………………………………………………. 23
Inledning ……………………………………………………………………………………………………….. 23
Lägesbild Köpenhamn …………………………………………………………………………………….. 26
Lägesbild Amsterdam……………………………………………………………………………………… 30
Lägesbild Rotterdam……………………………………………………………………………………….. 34
FHS/CATS RAPPORT 3 (37)
2009-01-28
1. Bakgrund
Regeringen uppdrog 2007-11-29 åt Försvarshögskolan (FHS) och Centrum för
Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier (CATS) att genomföra en kunskapsöversikt om
förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism och radikalisering. Denna uppgift
utgör ett första led i arbetet med att analysera utvecklingen av antidemokratiska krafter i
samhället, liksom att inhämta kunskaper om åtgärder för att motverka hot mot
demokratin.
I uppdraget ingick att beskriva och definiera vad som kännetecknar våldsbejakande
extremism och radikalisering1, samt genom fallstudier beskriva situationen i såväl
Sverige som internationellt. I initialskedet skulle även en beskrivning av de verktyg som
kan användas för att förebygga våldsbejakande extremism analyseras i syfte att bedöma
dess effektivitet. Efter en kortare period av inledande studier bestämdes, i dialog med
Integrations- och jämställdhetsdepartementet (RK/IJ), att uppdragets inriktning skulle
ändras något. Förändringen innebar, dels att Malmö skulle utgöra ett pilotprojekt och att
arbetet skulle handla om att göra en lägestudie över situationen där, dels att erfarenheter
från andra europeiska länder, främst Danmark och Nederländerna, också skulle beaktas.
2. Arbetets bedrivande
Under arbetets gång har återrapporteringen till RK/IJ skett löpande genom
föredragningar, seminarier och avstämningsmöten. Som delmoment i uppdraget har det
anordnats fyra föredragningar och två seminarier för berörda handläggare inom
Regeringskansliet och särskilt inbjudna deltagare. Tema och inbjudningslista fastställdes i
samråd med RK/IJ. Två möten med Säkerhetspolisen (Säpo) har också genomförts i syfte
att inhämta deras syn på olika radikaliseringspersonligheter och diskutera uppdragets
frågeställningar. Utöver detta har vi haft ytterligare två avstämningar med RK/IJ där vi
har redovisat delmomentens och intervjustudiernas framgång samt preliminära slutsatser.
2.1 Möten och föredragningar
Ett förberedande möte mellan RK/IJ och CATS genomfördes 2008-02-07 för att diskutera
uppdragets upplägg. Vid mötet närvarade även ett antal företrädare från
Regeringskansliet (främst från Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet) samt
representant från Säpo.
Ett första möte med projektets fyra huvudintressenter, RK/IJ, Säpo, Malmö kommun och
FHS, genomfördes 2008-02-18. Ändamålet med mötet var att ventilera uppdragets syfte
och att stämma av vilka de aktuella frågeställningarna var. Eftersom erfarenheter från bl.a
Danmark skulle beaktas i studien, genomförde denna grupp också ett senare möte med
1 Inom EU används termen radikalisering för att beskriva en process som leder till att en individ eller en
grupp stöder eller begår terroristhandlingar som en metod att främja en sak. Europeiska unionen och dess
medlemsstater har utvecklat en rad strategier för att förhindra sådan radikalisering. Det är därför en skillnad
mot den relaterade termen ”radikal” vilken kan ses i positiv dager när den associeras med fredlig idealism
och en önskan att förändra status quo genom demokratiska medel och metoder.
FHS/CATS RAPPORT 4 (37)
2009-01-28
danska Inrikesdepartementet och Säpos danska motsvarighet, PET, 2008-02-19. Syftet
med detta var att föra samman aktörer från olika arenor och på så sätt skapa möjligheter
för Malmö kommun och Köpenhamns dito att mötas.
En föredragning för ett antal anställda inom Malmö kommun, inklusive
kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu, genomfördes 2008-03-03. Vid denna
föredragning medverkade även representanter från RK/IJ, Säpo och Polismyndigheten i
Malmö.
Två seminarier hölls i Malmö, varav det första 2008-04-04 i Rådhuset, där en vidare krets
av deltagare bjöds in för att diskutera varande frågeställningar, få nya perspektiv och
dessutom erfarenheter från olika typer av verksamhet. Medverkande var bl. a Ilmar
Reepalu, berörda representanter inom stadskontoret, SSP-myndigheterna, sakkunniga
akademiker, statssekreterare Christer Hallerby från RK/IJ och Marcus Brixskiöld, chef
för Demokratienheten i RK/IJ.
Det andra seminariet genomfördes 2008-06-23 där SSP-myndigheter från både Malmö
kommun och Köpenhamns kommun sammanfördes för att diskutera gemensamma
angreppssätt och frågeställningar. De danska representanterna berättade bl. a om deras
erfarenheter av olika former av tidiga åtgärder samt i vilken utsträckning dessa ansågs
genomförbara i ett svenskt sammanhang.
För att delge studiens preliminära slutsatser genomfördes en längre föredragning för
Ilmar Reepalu 2008-09-18.
2.2 Intervjustudier
Då Malmö valdes som pilotprojekt har de intervjuer som ligger till grund för studien
genomförts i bostadsområdet Rosengård. För att skapa ett så tydligt underlag som möjligt
har respondenter valts från en rad olika funktioner inom samhällsapparaten såsom polis,
skola och socialförvaltning.
2.2.1 Metod
Syftet har varit att skapa en lägesbild över problematiken i Malmö avseende utvecklingen
av antidemokratiska krafter i samhället och tendenser som kan leda till våldsbejakande
radikalisering. Genom att ta del av kunskap och erfarenheter från personer verksamma
inom Skola, Socialtjänst och Polis (SSP) och i viss mån jämföra dessa med erfarenheter
från Danmark och Nederländerna kan man analysera och urskilja de främsta
utmaningarna.
Den metod som använts i intervjuarbetet har tagits fram med den s.k. Delphimetoden som
modell. I stora drag innebär Delphimetoden att man, genom fördjupade frågeformulär,
samlar in kunskap från en panel bestående av oberoende sakkunniga. På så sätt uppnås
effektivt en mängd slutsatser om ett särskilt komplext ämne. Valet av respondenter
baserades både på kompetens och på den samhälleliga närhet deras yrke innebar.
FHS/CATS RAPPORT 5 (37)
2009-01-28
För att kunna uppnå en rättvisande bild var målsättningen att respondenterna skulle bilda
en så heterogen grupp som möjligt, I och med att denna expertpanel var uppbyggd på
sådant sätt undanröjs utrymme för grupptänkande och kreativa idéer främjas. Fördelen
med Delphimetoden ligger därför i att den hjälper till att bygga konsensus om ett
komplext problem. Metoden lämpade sig särskilt för studien p.g.a. den kvalitativa
inriktning som valts med frågor av tematisk och fördjupande karaktär.
Deltagarna i gruppen uppmuntrades i enlighet med metodens principer att beskriva
många åsikter och återge så många konkreta exempel som möjligt. Dessa beskrivningar
har sedan fått ligga till grund för vidare följdfrågor för att på bästa möjliga sätt fånga upp
den enskildes erfarenhet och uppfattning om problematiken. En nackdel med metoden är
att resultatet är avhängigt respondenternas förmåga som ger sin bild av verkligheten.
Intervjuerna från expertpanelen har sedan sammanställts och jämförts och ställts i relation
till de andra komparativa länderna, Danmark och Nederländerna som därmed fått fungera
som referensram.
När faktainsamling sker med hjälp av intervjuer är det ofrånkomligt att respondentens
svar innehåller subjektiva uttalanden. Frågorna har dessutom fått anpassas till både
respondent och situation. Som ett konkret exempel på just detta kan nämnas svårigheten
med att intervjua skolungdomar och en del relevanta frågor har då fått utelämnas.
2.2.2. Avgränsningar
Som tidigare nämnts har studien enbart fokuserat på Malmö som utsetts till pilotprojekt i
Sverige. Danmark och Nederländerna har valts som referensländer, då kontexten i dessa
båda länder utgör relevanta fall som dessutom kan appliceras i ett svenskt sammanhang. I
dialog med RK/IJ bestämdes att studien enbart skulle fokusera på att skapa en översikt
över problematiken i Malmö och därmed utelämna jämförelsen av de verktyg som kan
användas för att förebygga våldsbejakande extremism.
Skillnaden mellan radikalisering och våldsbejakande radikalisering är att den senare
redan täcks in av befintlig lagstiftning och hanteras av Säpo. Studien skall istället
fokusera på det förstnämnda begreppet som här ses som en process eller ett första steg
mot våldsbejakande radikalisering. Internationella studier pekar på en växelverkan mellan
islamistisk extremism och högerextremism. Huvudsyftet med studien är dock att belysa
den islamistiska extremismen.
2.2.3. Rosengård
Rosengård är en stadsdel i Malmö stad i Skåne län. Stadsdelen gränsar till stadsdelarna
Centrum, Kirseberg, Husie, Fosie och Södra Innerstaden och avgränsas mot övriga
Malmö av Östra kyrkogården, Inre ringvägen, Ystadsgatan och Kontinentalbanan.
Huvuddelen av stadsdelens bebyggelse utgörs av flerbostadshus som uppfördes under
perioden 1967-1972, inom ramen för det så kallade Miljonprogrammet. Dessa omger
FHS/CATS RAPPORT 6 (37)
2009-01-28
e
or där.
köpcentrat Rosengård Centrum som överbryggar Amiralsgatan vilken genomskär
stadsdelen i öst-västlig riktning.
Förutom miljonprogramsområdena Apelgården, Herrgården, Kryddgården, Törnrosen
och Örtagården omfattar stadsdelen även industriområdet Emilstorp, 1950-talsområdet
Persborg, villaområdet Västra Kattarp och Östra Kyrkogården. Det totala antalet invånare
uppgick 1 januari 2007 till 21 955. Andelen invånare som är födda i utlandet är 60
procent och andelen invånare med föräldrar födda i utlandet uppgår till 26 procent.
Arbetslösheten är utbredd i området, andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år är 38
procent. 15 procent av invånarna är mellan 16-24 år.2 Trångboddheten är ett stort
problem i vissa delar av området, främst där boendeformen består av hyresrätter. Dessa
bostäder är i vissa fall undermåliga och håller låg standard, vilket har stor inverkan på d
familjer som b
De områden inom Rosengård där den största problematiken avseende trångboddhet,
segregation och utanförskap har kunnat konstateras är Herrgården, Törnrosen och
Örtagården. I Herrgården är arbetslösheten så pass hög som 85 procent3 .
2 Ibid.
3 Malmö Kommun,
http://www.malmo.se/download/18.3964bd3611d8d4a5d1c800022168/190.Herrg%C3%A5rden++081201.
pdf, citerad: 2008-12-16
FHS/CATS RAPPORT 7 (37)
2009-01-28
3. Frågor och respondenter
Intervjufrågorna utformades utifrån målet att få fram en så detaljerad bild som möjligt om
situationen inom en rad olika områden. De följdfrågor som ställts till respektive person
har anpassats efter dennes specifika sakområde. För att erhålla en så god insikt som
möjligt i problematiken har redogörelser av beskrivande karaktär och tydliga exempel
efterfrågats från respondenterna. P.g.a. studiens känsliga karaktär och dess frågor har
respondenterna hållits anonyma och i vissa fall har även frågeställningarna fått anpassas
för att passa på ett optimalt sätt.
3.1 Respondenter
Totalt har studien omfattat 30 personer och kvalitativa intervjuer om sammanlagt 50
timmar. Personerna har varit fördelade på följande sätt: två representanter från
polismyndigheten i Skåne län, tre representanter från Säpo, två representanter från
närpolisen i Rosengård, fem representanter från socialtjänsten, fyra representanter från
skolan, fem representanter från akademiska världen och slutligen nio representanter från
områden som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet.
De respondenter som valts ut till intervjupanelen är främst verksamma inom SSPsamarbetet;
skola, socialförvaltning och polis. SSP-modellen utgör den officiella modell
som hanterar dessa frågeställningar och implementerar dessa praktiskt. Det är den
interventionsmodell som valts av Malmö stad som frontlinje på lokal nivå. 24 av
respondenterna har varit representanter för SSP-samarbetet. För att säkerställa kvalitet i
panelen och för att tillse att ytterligare perspektiv tillkommer har även personer som
arbetar inom relevanta områden som exempelvis religiösa och kulturella föreningar och
olika former av ungdomsstödarbete valts som intervjuobjekt. Dialog med forskare med
inriktning på integrationsrelaterade frågor vid både Lunds universitet och Malmö
Högskola har även ägt rum i syfte att utöka kunskapen om problematiken.
3.2 Frågeställningar
Frågorna som ställts vid intervjuerna har anpassats efter respondenten och dennes
situation. Då studiens syfte varit att skapa en lägesbild av bakomliggande faktorer och
förhållanden som kan fungera som drivkrafter för radikalisering i Malmö, har frågorna
kretsat kring huruvida radikalisering är ett problem och i vilken eventuell omfattning som
det förekommer. Mycket energi har lagts vid att förstå de faktorer som ligger till grund
för processen mot våldsbejakande radikalisering, liksom att få insikt i vilken roll miljön
spelar in. Både skolungdomar och skolpersonal har intervjuats för att få med deras
perspektiv i studien. Frågorna som riktats till dessa individer har då mycket kretsat kring
konflikter och problem som berör skolorna, samt hur ungdomarna själva ser på sin
situation och framtid.
FHS/CATS RAPPORT 8 (37)
2009-01-28
De frågor som ställts till respondenterna redovisas nedan under rubrikerna radikalisering,
skolor och ungdomar.
Radikalisering
! Är radikalisering ett problem i Malmö och kan man precisera vad det största
radikaliseringsproblemet i Malmö är?
! Vilka drivkrafter ligger bakom radikaliseringen (hat mot samhället/västvärlden, kriget
i Irak, personliga negativa erfarenheter, osv.)?
! Hur skiljer sig radikaliseringsdrivkraften i olika stadsdelar?
! Vilka miljöer handlar det om? Källarmoskéer, skolor, fängelser, gäng o.s.v. Vilken
inriktning (Shia/Sunni, Salafister, Wahabister etc.) tillämpas?
! Finns det tecken på att gängbildningar fungerar som en katalysator till
radikaliseringsbenägenheten? Utgör gängbildning en kanal in till de mer radikala
sfärerna?
! Hur ser den omgivande miljön ut (invandrartätt, segregerat, hög kriminalitet, hög
arbetslöshet, stark upplevd känsla av utanförskap, dåliga skolor o.s.v.)?
! Finns det några märkbara skillnader mellan olika grupper av invandrare beroende på
etnisk härkomst, vilka stadsdelar de slår sig ner i, hur gemenskapen folkgrupperna
sinsemellan ser ut (skiljer sig somalierna från irakierna t.ex.)? Kan du ge exempel på
hur detta spelas ut?
! Finns det tecken på att kvinnor utsätts för påtryckning av extremistiska individer eller
åsiktskontrollanter (att de ska bära slöja, ändra sitt beteende etc.)? Finns det områden
där detta förekommer?
! Vilka grupper anses mer benägna till radikalisering? Är grupper som härstammar från
konfliktdrabbade länder mer benägna än andra att bli radikaliserade, eller är det
konvertiter som utgör den största gruppen?
! Finns det några särskilda indikatorer på radikalisering i Malmö, d.v.s. visuella
varningssignaler man har kunnat identifiera ute på fältet? Vilken påverkan har olika
stadsdelar och dess miljö på indikatorerna?
! Om ni ser tecken på radikalisering hur hanterar ni det? Har ni utvecklat metoder som
är effektiva för att skapa dialog och utrymme för att förebygga fenomenet?
Skolor
! Hur ser lägesbilden ut i skolorna? Vilka utmaningar stöter ni på?
! Vilka problem förekommer med anknytning till radikalisering?
! Finns det åsiktskontrollanter – i vilken utsträckning och hur hanterar ni det?
! Vad propagerar åsiktskontrollanterna – finns tecken på våldsbejakande budskap?
! Har man stött på radikalisering?
! Vad finns det för bakomliggande orsaker (har mot samhället/väst, kriget i Irak,
utanförskap etc.)?
! Gängbildningar, kan det fungera som en katalysator till radikalisering?
! Fungerar SSP-arbetets tiopunktsprogram eller behövs ytterligare verktyg?
FHS/CATS RAPPORT 9 (37)
2009-01-28
Ungdomar
! Hur trivs ni med er skola och den undervisning som där bedrivs?
! Hur uppfattar ni era lärare? Får ni det stöd ni behöver? Kan de hantera de problem
som kan dyka upp ur ett kulturellt perspektiv?
! Vilka konflikter förekommer i skolan? Stökig omgivning, kulturkrockar, svåra
hemförhållanden som sprids till skolan, bråkiga miljöer från området som får
effekt även i skolan?
! Deltar ni i alla undervisningsmoment? Finns det påtryckningar angående
lämpligheten av vissa lektioner från era föräldrars eller era kamraters föräldrar?
! Vad anser era föräldrar om er skolgång och er framtid (hur ser det ut för flickor
med muslimskt ursprung)?
! Hur ser ni på skolk? Vad är orsaken till att man väljer att skolka?
! Gängverksamhet, kriminalitet, extrema grupper – förekommer det? I vilka åldrar
startar det? Vad lockar? Vad får det för påverkan på resten av omgivningen?
! Hur länge har ni bott i Sverige?
! Pratar era föräldrar svenska?
! Är de delaktiga i er skolgång och utveckling?
! Vilka tv-kanaler följer man hemma?
! Hur reagerar ni när ni ser bilder från era ursprungsländer där krig och fattigdom är
en del av vardagen?
! Vad gör ni på Internet? Deltar ni i några chattrum?
! Har ni någonsin blivit kontaktade av åsiktskontrollanter på chattrum eller rent
fysiskt i ert område?
! Lever ni trångbott? Vad upplever ni för konsekvenser av det?
! Hur ser er omgivande miljö här i området ut? Känner ni er säkra och trygga?
! Hur ser ni på er framtid?
! Hur ser ni på samhället ni lever i, känner ni som ni har samma möjligheter som
alla andra ungdomar?
! Har ni någonsin känt er diskriminerade? Om ja, på vilket sätt då?
FHS/CATS RAPPORT 10 (37)
2009-01-28
4. Analys av svar
4.1 Inledning
Radikalisering och de processer som leder i riktning mot våldsbejakande former av
extremism är oftast mycket komplexa och individuella sociopsykologiska processer.
Erfarenheter visar på att de heller inte alltid följer en linjär utveckling med identifierbara
faser utan kan ske hastigt. Oftast föregås radikalisering av rekrytering i våldsbejakande
miljöer eller i slutna grupperingar. Ibland kan dock rekrytering föregå radikalisering och
inte tvärt om. Processerna är oftast individuella varför det är vanskligt med alltför
generella slutsatser.
Den internationella forskningen om radikaliseringsprocesser pekar mot svårigheterna att
identifiera och isolera enskilda faktorer på vem som är påverkbar eller sårbar för
radikaliseringskrafter. Likaså har forskningen styrkt sambandet mellan olika former av
extremism som utnyttjar politiska skeenden och kan vara pådrivande för polarisering
inom samhället. Exempelvis har forskning från Holland påvisat att högerextremism var
en kausal faktor för ökningen av radikalisering och muslimsk extremism i landet.
Trots de brister som enhetliga sociopsykologiska profiler innebär har de holländska
myndigheterna ändå försökt utveckla en användbar modell som hjälper till att identifiera
och kategorisera individer i riskgrupper. Modellen är ett av flera redskap som syftar till
att urskilja individer i enlighet med både personlighetstyp och gradering av påverkbarhet
i relation till rollspelet inom gruppen. Även om gruppdynamik är avgörande för
färdriktningen mot våldsbejakande radikalisering, så har myndigheter utvecklat olika
preliminära indikatorer vilka kan indikera att en radikaliseringsprocess har påbörjats som
ger visuella varningssignaler. Följande indikatorer har identifierats som möjliga tecken på
radikalisering:
! Tvära förändringar i beteende t ex ökad frekvens av moskébesök, radikalt
förändrad religiös hängivelse i kombination med liknande krav på sin omgivning
(syskon och skolkamrater t ex); starkt ökat ”fritidsumgänge” med personer som
delar samma extremistiska världsåskådning; tecken på att isolera sig från forna
vänner och familjemedlemmar samt om de inte vill umgås med icke-muslimer.
! Tvära förändringar i de fysiska attributen (skägg, klädsel etc.)
! Utlandsresor till exempelvis Syrien, Jemen, Saudiarabien, Afghanistan, Pakistan,
Nordafrika och som varar i längre perioder med diffusa syften.
! Förändrad konsumtion av media, t ex radikala hemsidor och chattrum på Internet,
eventuellt ökat intresse för utländska TV-kanaler som grafiskt förmedlar
våldsbilder från Irakkriget och andra oroshärdar.
! Fysiskt krävande idrottsaktiviteter – särskilt kampsporter – i kombination med
förhållanden ovan.
FHS/CATS RAPPORT 11 (37)
2009-01-28
! Komplicerade familjeförhållanden (relationsproblem i hemmet, begynnande
kriminalitet, frånvaro av fadersfigur; trauman från konfliktdrabbade hemländer,
strikta förhållningsregler gentemot integrering och jämställdhet i samhället på
olika sätt – t ex genom att inte tillåta deltagande i simlektioner eller idrott där
pojkar och flickor mixas.)
Det är viktigt att understryka att även om några av dessa indikatorer är uppfyllda så
innebär det inte nödvändigtvis att personen i fråga har valt att anamma en radikal
åskådning och färdriktning. Avsaknad av radikaliseringsprofiler och säkra indikatorer har
föranlett ett ökat utländskt forsknings- och myndighetsfokus på s.k. mäklare. Dessa
sammanför på ett strukturerat sätt radikala individer med varandra på hemorten och
utomlands, samt framförallt i radikala miljöer som källarmoskéer.
4.2 Sammantagen bild:
! 29 av 30 respondenter beskriver oberoende av varandra en allmän ökning av
radikalisering de senaste fem åren även om man tycker det är svårt att precisera
exakt omfång på ökningen. Det är värt att understryka att de radikala individerna
är få, men har en relativt stor inverkan på omgivningen.
! Malmö utmärker sig (även i en europeisk kontext) i att det finns en stor andel
invandrare i proportion till befolkningen. Likaså finns det inte några riktiga
förorter som i exempelvis Göteborg och Stockholm utan bara stadsdelar. Inom
Malmö skiljer sig de närliggande stadsdelarna åt socioekonomiskt samt
förutsättningarna för trångboddhet, utanförskap, segregering och i vissa fall
radikalisering. Samtliga respondenter identifierade Rosengård som den stadsdel
där problematiken är störst. Radikalisering verkar även växa i andra stadsdelar
som exempelvis Södra Innerstaden, Lindängen och Fosie.
! En försvårande faktor för en sammantagen lägesbild är att bara på fem år byts
halva befolkningen ut i stadsdelen och oftast de som får arbete flyttar ifrån
Rosengård. Samtidigt beräknas det inofficiella invånarantalet i stadsdelen till det
dubbla eftersom många bor i Rosengård utan att registrera sig.
! Trots en upplevd ökning av radikalisering upplever samtidigt en övervägande
majoritet av respondenterna att ingenting görs i frågan. Den rådande
samhällsdebatten är undermålig med små marginella slutsatser som ofta inte är
grundade på att man vet hur man ska arbeta med dessa frågor. Många letar efter
beprövade verktyg men avstår oftast från diskussioner kring frågan av rädsla för
att befästa eller skapa fördomar.
! Samtliga respondenter, oberoende av varandra, pekar på samspelet mellan olika
gemensamma externa och interna drivkrafter som grund för ökningen av
radikaliseringen de senaste fem åren.
FHS/CATS RAPPORT 12 (37)
2009-01-28
4.2.1 Externa faktorer
Den främsta externa drivkraften som identifierades handlar om det som brukar kallas ”the
single narrative”. I första hand gäller det Irakkriget och i andra hand det som många
muslimer uppfattar som Västvärldens övergrepp mot muslimer i Irak, Afghanistan och i
andra regionala konflikter. Frustration och ilska i kombination med rädsla och ångest
förekommer ofta hos individer med bakgrund från konflikthärdar såsom Irak, palestinska
områden, Libanon och Somalia.
Trauman från dessa konfliktområden återspeglas ofta på skolgårdar och bland de
individer som blir föremål för socialtjänstens och polisens insatser. Barn och ungdomar är
en särskilt sårbar målgrupp för påverkan från radikala krafter. Komplicerade
identitetsfrågor som att stå emellan två mycket olika kulturer – där man varken känner
tillhörighet med Sverige eller sina föräldrars ursprungsland – förstärks ofta med
upplevelser av utanförskap, marginalisering, sysslolöshet och avsaknad av framtidstro.
Globaliseringen har lett till ett fragmenterat medielandskap, vars inverkan ofta bidrar till
att barn i allt större utsträckning exponeras mot allt mer våldsamma och ocensurerade
bilder från krig och konflikter. Omvärldens händelser utan filter påverkar barn väldigt
starkt. Upplevelser av verkliga eller uppdiktade orättvisor flyter ofta samman där
ungdomar samtidigt kan känna en lokal och global tillhörighet samt en stark positivt
laddad kollektivistisk känsla.
Ett ofta förekommande budskap från respondenterna var att lärare inte har strategier för
att hantera dessa frågor, samt att föräldrarna inte har rätt förutsättningar att hantera
problematiken med kulturkrockar. Varken skolor eller familjen verkar ha verktyg eller
strategier för att låta vilsna och oroliga ungdomar ventilera sina tankar om skeenden i
omvärlden. När skolor eller familjer saknar denna förmåga att diskutera skapas ett
vakuum som kan fyllas av andra former av gemenskap och tolkningar – exempelvis
radikala grupper med våldsbejakande budskap.
4.2.2 Interna faktorer
Den främsta interna drivkraften handlar om den extrema segregationen och utanförskapet
som upplevs i områden som Rosengård. Respondenter inom skola, socialtjänst och polis
återgav exempel på att det finns ungdomar som trots sin födsel och/eller uppväxt i
Rosengård aldrig har lämnat sitt bostadsområde och heller aldrig sett Malmös innerstad.
Segregationen leder till en ond spiral av utanförskap, arbetslöshet, misstro och bitterhet
mot samhället, och i sin tur ökad isolering.
Trångboddhet
Trångboddhet uppges av samtliga intervjuade som det allra största problemet i
hyresrättsdelen av Rosengård och som det som skapar grogrund för alla andra problem.
Herrgården, Törnrosen och Örtagården är de hyresrättsområden där trångboddheten är
som allra störst. Konsekvenserna av trångboddheten inkluderar ofta dåliga och
konfliktfyllda hemförhållanden för familjerna. I varje trappuppgång bor ett ovanligt högt
FHS/CATS RAPPORT 13 (37)
2009-01-28
antal barn. Trångboddheten innebär ofta att de inte kan vistas hemma på dagarna utan
dras till gatan där droger, kriminalitet, ungdomsgängsbråk och annat förekommer. Dessa
barn är ofta utlämnade och har ingenstans att göra sina läxor efter skolan eftersom de inte
kan vistas hemma, och drabbas då av negativ sysslolöshet.
En annan konsekvens av trångboddheten är att kvinnor/flickor är i en utsatt situation med
en större arbetsbörda med många barn/syskon att ta hand om i små lägenheter. Här
uppgav många respondenter att denna grupp likaså är extremt vaktade av männen i
området och av åsiktskontrollanterna och ofta utsätts för olika former av påtryckningar.
Segregation och former av enklavisering
Enligt respondenterna utgör utanförskapet och segregationen i Malmö ett väldigt stort
problem. Det finns ungdomar i Rosengård som aldrig har varit inne i Malmö city och som
inte känner till något annat än det område de bor i vilket skapar en känsla av hopplöshet
och frustration inför framtiden. Det finns även vuxna, speciellt kvinnor som aldrig har
rört sig utanför Rosengård och de lever då kvar i en ond spiral av arbetslöshet, brist på
utbildning och integrering i samhället. Detta förstärker en upplevd känsla av att man inte
tillhör det svenska samhället.
I vissa fall leder kombinationen av utanförskap, hopplöshet, frustration över bråkiga
hemförhållanden och inget framtidshopp till att ungdomar skapar sig en identitet genom
att ingå i en grupp där de får känna samhörighet. Det är då lätt hänt att de hamnar
antingen på den kriminella vägen genom ungdomsgäng eller på den religiöst radikala
vägen där andra former av missnöje mot samhället demonstreras.
Samtliga respondenter pekar på en markant ökning av enklaviseringen som i sin tur
medfört en ökad isolering och som i slutändan leder till en ökning av samtliga
ovannämnda faktorer. Det blir sammantaget en ond cirkel. Enligt många av
respondenterna så bottnar segregationen och enklaviseringen i boendepolitiken som akut
måste lösas. Vissa respondenter anser att inte fler invandrare bör tillåtas flytta till
Rosengård utan att man borde ”stänga området” för ny invandring.
Bristfällig introduktion för nyanlända invandrare
Ett annat stort problem är att invandrarföräldrar oftast fått en mycket bristfällig
introduktion, vilket medför en dålig uppfattning om hur samhället med lagar och
levnadsförhållanden fungerar. Detta förvärrar i sin tur arbetslöshet, segregation och
isolering eftersom dessa invandrarföräldrar aldrig integreras, vilket medför en oförståelse
– och många gånger även en stark motsättning – till det svenskt samhällsliv, kulturella
levnadsförhållanden och den demokratiska värdegrunden i stort.
Dels är man frustrerad över sin situation och dels bildas uppfattningar om ”svensken”
som är snedvridna, t ex att svenskar är promiskuösa och lever ett osunt liv och att man
ska akta sig för att beblanda sig med dem. Några respondenter hänvisade till att denna
bild aktivt utnyttjas av radikala grupper och åsiktskontrollanter (se 4.2.4) vilka spär på
fördomar och uppmanar till isolering. I många fall hänvisar dessa grupper till tolkningar
och restriktioner inom sin religiösa lära där vänskap med icke-troende individer aktivt
FHS/CATS RAPPORT 14 (37)
2009-01-28
motverkas. Respondenter påpekade att sådana radikala grupper ofta besökte nyanlända
invandrare för att påpeka ”vad som gällde.”
En ytterligare komplicerande faktor var bristfälligheter i språket. Respondenter påpekade
att på grund av bristfällig kunskap i svenska så engagerar sig vissa föräldrar inte i sina
barns skolgång eller utveckling. Detta leder i sin tur till att barnen ofta tar över mycket av
det praktiska ansvaret i hemmet som betalning av räkningar och kontakter med
myndigheter. När sedan ett barn råkar illa ut på ett eller annat sätt så står föräldrarna
handfallna. Ännu värre blir det om mer än ett barn i familjen råkar i problem.
4.2.3 Fokus mot specifika målgrupper
Sårbarheten hos barn och ungdomar har vid vissa tillfällen utnyttjas av organiserade
krafter som systematiskt riktar in sina rekryteringsinsatser mot specifika målgrupper. Ett
flertal respondenter pekade på att man stött på ungdomar som har dragits in i radikala
miljöer. Dessa ungdomar har skickats utomlands och återkommit till Sverige med en
utpräglad radikal och våldsbejakande attityd. Vidare pekade respondenterna på att
konvertiter överkompenserar sin övertygelse genom ett mer radikalt förhållningssätt. Den
systematiska rekryteringen har även inriktats på att nå ensamma och utstötta tjejer som
slutligen leder till konvertering, giftermål, utlandsresor och isolering från familjen.
Vissa respondenter antydde även att det förekom misstankar om extern finansiering för
resor till arabiska språkskolor, läger- och koranskolor. I vilken utsträckning
finansieringen skedde av andra länder eller till vilket syfte gick inte att utforska vidare
eller var ej inom mandatet för uppdraget.
Totalt finns uppskattningsvis ett 15-tal källarmoskéer i Malmö med omnejd.
Källarmoskéer med ett extremistiskt budskap i olika riktningar identifierades som en
framträdande radikaliseringsmiljö. Den allmänna uppfattningen bland respondenterna är
att många utsatta ungdomar får sina idéer från just källarmoskéer med uttalade
isolationistiska inslag i Malmöområdet och då främst Rosengård som är alla väldigt
inriktade på att nå ungdomar.
Antalet källarmoskéer med ett utpräglat våldsbejakande budskap uppskattas till mellan tre
och fem i Malmö varav en till tre stycken är lokaliserade i Rosengård. Exakt antal är svårt
att beräkna eftersom de kontinuerligt öppnas och stängs ned. Vissa uppger sig för att vara
etniska föreningar, vilket gör det svårt att utläsa vilka som är kulturföreningar och vilka
som är moskéer.
Den källarmoské som stängdes ner i början av sommaren 2008 – och som ockuperades
under november-december – är den som många respondenter identifierat som en av de
mest radikala. Den uppges ha sysslat med rekrytering, koranskolor, speciella kurser för
konvertiter samt trakasserat många i området både psykiskt och fysiskt.
Ett antal respondenter har även återgivit att det förekommit erbjudande om utlandsresor
inom vissa källarmoskéer men att denna verksamhet noggrant dolts för utomstående.
FHS/CATS RAPPORT 15 (37)
2009-01-28
Det finns en risk att åsikterna från källarmoskéerna överförs till skolan genom
rekryteringsförsök av marginaliserade ungdomar som approcheras.
4.2.4 Åsiktskontrollanter
Några respondenter pekar på att det finns en grupp ultraradikala män som agerar
åsiktskontrollanter i områden som Rosengård och att det finns en mycket stark hotkultur.
I Herrgården uppskattas det att så gott som alla kvinnor är nu beslöjade, något som de
själva uppger beror rädsla för åsiktskontrollanterna i området snarare än en ökad
hängivelse till traditionalism. Det förekommer även fall av fysiska trakasserier.
Respondenter återgav också att kvinnor av muslimsk härkomst som inte följer
åsiktskontrollanternas regler har blivit trakasserade och hotade i Rosengårds mest utsatta
områden. Även socialarbetare har blivit föremål för trakasserier när man delat ut
information om kvinnors rättigheter. Exempelvis trakasserar åsiktskontrollanter utvalda
kvinnor och ungdomar som vill delta i festligheter runtom i området som t ex
Rosengårdsdagen där unga flickor skrämdes iväg av åsiktskontrollanterna och inte
vågade uppträda på scen. Ett annat exempel är att man inför Ramadan skickade ut brev
och instruerade föräldrar att aga sina barn om de vägrade fasta.
Ytterligare exempel återges av respondenter på hur dessa åsiktskontrollanter trakasserar
föräldrar som inte lever på ett rättfärdigt sätt och att det finns fall av misshandel och t o m
mordbrand under sommaren 2008 där man misstänker att dessa grupper ligger bakom.
Trots tidigare polisanmälningar av mordbrandsoffret – en ensamstående kvinna med tre
döttrar – för omfattande trakasserier från bespottning till grova pistolhot i detta fall så
skedde ingen utredning eller efterföljande åtgärd. Det mest utsatta området är Herrgården
i Rosengård där man även lever med de sämsta levnadsförhållandena helt generellt.
Nyinflyttade familjer får besök hemma där företrädare för radikala grupper talar om för
dem vilka regler som gäller i Rosengård. Förhållningsreglerna omfattar bl.a. att kvinnor
som aldrig tidigare burit slöja nu tvingas till det, att flickor och pojkar inte får leka
tillsammans och cementera patriarkala maktstrukturer. Nyinflyttade familjer som aldrig
varit speciellt religiösa eller traditionella uppger att de levde friare i hemlandet än i
Rosengård.
4.2.5 Kommunala skolor
Skolor har goda förutsättningar att följa barns utveckling och förändringar eftersom de
har vardaglig kontakt med utsatta barn och ungdomar. Skolan spelar även en avgörande
roll för barn och ungdomars förutsättningar att kunna hantera komplexa förhållanden som
olika former av konflikter och påtryckningar. Den sammantagna bilden är att kommunala
skolor har problem att hantera frågor kring kulturkrockar och påtryckningar eftersom fler
och fler elever väljer att hoppa av kommunala skolor till friskolor. De som arbetar inom
de kommunala skolorna påvisar att skolor oftast inte har några riktiga strategier för att
hantera barn som kommer med den sortens svåra problem som en krigsdrabbad och
FHS/CATS RAPPORT 16 (37)
2009-01-28
förtryckt bakgrund medför. Ofta behöver barn omfattande terapisamtal och även om det
har försökts sättas in så är väntelistorna långa och många barn får inte den hjälp de
behöver.
En bidragande problematik är svårigheten för barn som upplevt trauma att dagligen
komma i kontakt med historier om svåra missförhållanden i hemlandet och i den
muslimska världen genom TV-bilder och Internet. Dessa hem har ofta utländska TVkanaler
på hela dagen med nyhetsbilder som inte omfattar självcensurering av olika
former av blodigt vålds- och konfliktscener. Barn utsätts här dagligen för starka
våldsbilder från krigshärjade områden med en växelverkan av en uppfattning om
gemensamt lidande, och om ett budskap som verkar gå ut på att det handlar om ett
systematiskt angrepp mot muslimer från västvärldens sida. Samtidigt vet barn att deras
släkt kanske befinner sig i dessa konfliktområden. Barnen har oftast ingenstans att
ventilera frågor kring detta som naturligt växer sig starka hos en del. Lärare och
skolkuratorer har uttryckt svårigheter att hantera detta och att det inte finns någon strategi
förutom att skicka de svåraste fallen till barnpsykiatrin.
Flera respondenter pekade på att detta bidrar till att underlätta radikala predikanter att
komma in och ta över och på sätt och vis få barnen och ungdomarna att känna trygghet.
Avsaknaden av ventiler för att reda ut olika frågetecken kring konflikter och
kulturkrockar pekar på brister inom skolans resurser och kompetens. Utanför skolgården
finns det också få resurser tillgängliga som illustreras av att det bara finns två
fritidsgårdar och 8 000 barn på Rosengård. Utanför och inom skolan arbetar ofta
ensamma eldsjälar med mycket komplicerade och resurskrävande frågor.
Även om nätverk finns för skolkuratorer som arrangeras av Socialstyrelsen om
patriarkala familjer, flickor och heder, så påvisar respondenter att skolpersonal behöver
ofta mer utökade utbildningar i kultur- och antropologirelaterade ämnen för att bättre
kunna bemöta svåra situationer med barn från andra kulturer eller krigshärjade områden.
Några respondenter underströk att det kunde göra mer skada än nytta att gå in och röra
upp en sluten och isolerad familj om man inte besitter rätt kompetens.
Nödvändigheten kring ytterligare kulturell kompetensutveckling hos skolpersonal blir
tydlig med det batteri av utmaningar som de dagligen stöter på i skolan: krav från
föräldrar på att skilja på pojkar och flickor och på extrem kontroll av sina döttrar som de
inte vill deltar i olika undervisningsmoment eller sitter tillsammans med pojkar i
klassrummet. Dessutom återges ofta exempel på pojkar som har fått i uppdrag att
kontrollera och styra sina systrar. En annan utmaning är familjefejder mellan och inom
olika etniska grupper.
Likaså tampas barn med kulturkrock och den förvirring som uppstår av de diametralt
olika budskap de får hemma om att uppfylla Koranens alla stränga levnadsregler,
gentemot de får av svenska lärare i skolan om levnadssätt, regler, syn på kvinnor osv.
Ofta kommer motstånd från flickornas egna föräldrar och syskon mot att leva
västerländskt.
FHS/CATS RAPPORT 17 (37)
2009-01-28
Ett annat problemområde är tvångsgiften som personer inom skola och socialförvaltning
stöter på och då handlar det om ungdomar så unga som 13-14 år som antingen skickas
bort över loven och kommer hem gifta eller som i vissa fall uppges vigas av imamer i
lokala området. Det rapporterades att väldigt många flickor gifts bort under sommarlovet
mellan årskurs 8 och 9. En hel del av dessa försvinner här för gott till hemlandet.
4.2.6 Friskolor
Respondenterna hade här blandade utsagor om vad som är positivt och negativt med
friskolor. De som talar negativt om friskolorna pekar på de religiösa och strikta
varianterna, och klassar alla friskolor som att ha en sammantagen negativ effekt både
utbildningsmässigt och kapacitet att återintegrera sig in i de kommunalt drivna skolorna
efter årskurs sju.
Många respondenter framhåller även problem med de religiöst strama friskolorna
eftersom barn ofta lär sig isolering från start. Man pekar på att pojkar och flickor inte får
sitta tillsammans eller umgås på rasterna, flickor är påpassade och får inte delta i
gymnastik samt tvingas många gånger att gå i syjuntor och feminint präglad undervisning
medan pojkarna får delta i utomhusaktivitet etc. Musikundervisning är ofta förbjudet i
dessa friskolor. Vissa friskolor kan då med denna prägel ibland bryta mot den svenska
skollagen.
Flera respondenter pekar på en stor rekrytering till religiösa förskolor och friskolor där
skolskjutsar och service på alla sätt ofta erbjuds. Här attraheras föräldrar som är rädda
och osäkra, och vars barn därmed dras in i något som är mer extremt än vad de själva är.
De som å andra sidan är positiva menar att de friskolor som inte är religiöst präglade men
som ändå tar emot många invandrarbarn från Rosengård och andra områden inte alls har
de problemen som de religiöst präglade skolorna har. Man menar här att friskolor kan
fungera väl om regelsystemet följs och svenska lagar respekteras.
4.2.7 Kulturföreningar
Samtliga respondenter har uppgett att många kulturföreningar inte är vad de uppger sig
vara. I vissa fall bedriver de i själva verket religiös verksamhet med en radikal hållning.
De motsätter sig aktivt all form av integrering i samhället och vilket de även uppmanar
sina medlemmar att göra. De motsätter sig likaså demokratiska styrelseformer medan
förtryck av kvinnor/flickor förekommer. Enligt många respondenter sker predikningarna
ofta på andra språk och där ett uttalat hat mot både Sverige och västvärlden förekommer.
Det är dock viktigt att understryka att väldigt få har ett våldsbejakande budskap.
Flera av de intervjuade uppger att föreningarna oftast visar två ansikten, ett mot Malmö
stad och ett annat mot sina medlemmar. Vid ansökning för bidrag så används all
”korrekt” retorik i form av demokrati, integration, kunskapssökande, positiv
sysselsättning, etc. De flesta av dessa kulturföreningar får sedan finansiella bidrag från
FHS/CATS RAPPORT 18 (37)
2009-01-28
kommunen utan att några motkrav ställs eller utan att några kontroller görs av genomförd
verksamhet.
Respondenter återger exempel på dessa kulturella föreningars verksamhet:
! Anordnandet av bönelokaler och radikala källarmoskéer
! Arrangemang av resor (som de kallar läger inför kommunen) till olika radikalt
religiösa evenemang
! Aktiviteter för pojkar medan flickorna tvingas stanna i lokaler och städa och laga
mat åt församlingen
! Inbjudan av radikala predikanter från andra städer som t ex Göteborg och
Stockholm men även en hel del från Danmark
! Insamling av pengar som skickas utomlands.
FHS/CATS RAPPORT 19 (37)
2009-01-28
5. Åtgärder
En överväldigande majoritet av respondenter anser att situationen i Rosengård är ohållbar
och kräver en rad olika åtgärder inte minst inom radikaliseringsområdet. Studien vill
särskilt lyfta fram några av de framförda förslagen till åtgärder:
Ändrad lagstiftning och politik
! Malmö stad önskar en förändring så att Migrationsverkets sekretess hävs för
kommunen när det gäller nyanlända flyktingars boende, så att man åtminstone vet
hur många personer som bor i området och därmed har en möjlighet att sätta in
åtgärder mot extrem trångboddhet.
! Trångboddheten är ett stort problem och måste akut åtgärdas.
! En lagstiftning som förbjuder tvångsgifte och arrangerade äktenskap bör
övervägas.
Förbättrad myndighetssamverkan och ökad utbildning
! Ansvarsförhållanden bör klarläggas om hur att förebygga radikalisering och
särskilt rollfördelningen mellan stat och kommun (t ex via Sveriges kommuner
och landsting).
! Samarbetet mellan Säpo och den öppna polisverksamheten kan förbättras. I
dagsläget får vi bilden av att det mer handlar om en envägskommunikation. Den
öppna delen föder Säpo med upplysningar men upplevs sällan få feedback.
! Det finns ett behov av att utveckla underrättelsetjänsten (inklusive utbildning för
närpoliser) i frågor som rör radikalisering – vilka tecken skall man leta efter, vilka
indikatorer finns, vilka är problematikens drivkrafter etc. Ökade resurser bör
riktas mot den polisiära kontaktverksamheten och utbildning av när- och
fältpoliser. I dag har närpolisen inte ett samlat grepp om lägesbilden. I detta arbete
är det också av yttersta vikt att skolorna har någonstans att vända sig när de
uppräcker indikatorer.
! Ramarna för SSP fungerar väl. Ett formaliserat nätverk bestående av
representanter från skolkuratorer, socialtjänst, barnpsykologiska avdelningar på
sjukhus och socialtjänst gör att erfarenheter kan tas tillvara och man kan nyttja
varandras tjänster vid behov. SSP-samarbetet och erfarenheter kring
radikaliseringsproblematiken bör dock utvärderas i syfte att identifiera
problemområden och för att utväxla erfarenheter mellan städer och kommuner. I
FHS/CATS RAPPORT 20 (37)
2009-01-28
dag saknas det organiserade former för att knyta an till s.k. ’best practices’ om
vilka verktyg och metoder som fungerar.
! Inrättandet av kommunala helpdeskar för att kunna stödja förvaltning, skola och
fältpersonal i utsatta kommuner i radikaliseringsfrågor bör övervägas.
! Ökad vaksamhet på vem kommunen anställer som förmedlande länk,
”brobyggare”/kulturtolkare4 för att undvika att fel personer söker sig till dessa
tjänster. Det har tidigare förekommit personer som hållit kurser för konvertiter
och varit medlem i den islamistiska föreningen, samtidigt skickas att medla i en
familjekonflikt med hedersrelaterade inslag. Personer kan söka sig till dessa
tjänster av fel anledningar och deras värderingar skiljer sig från kommunens.
Likaså bör uppmärksamhet riktas mot hemspråkslärarna då dessa används till allt.
De får gå hem och medla i familjekonflikter, tolka i olika situationer etc., men
man vet inte alltid vilka värderingar de har och förmedlar.
! Introduktionsträffar för nyanlända invandrare bör ske vid upprepade tillfällen
eftersom de nyanlända oftast kan ha svårt att ta till sig viktig information om
lagar, regler och värdegrund i samband första gången när andra mer praktiska
problem är mer näraliggande.
! Malmö stad bör överväga att ingå i ett kommunalt samarbete om radikalisering
med framför allt Köpenhamn, vilka redan ingår i ett större nätverk med
Amsterdam, Utrecht, Rotterdam, Liverpool och Essen.
Förebyggande arbetet i skolor
! Det finns ingen eller mycket lite vägledning utifrån läroplaner på hur man skall
handskas med radikaliseringsproblematiken. Det finns en rädsla att prata om detta
eftersom man är rädd att befästa eller t.o.m. skapa fördomar, vilket leder till att
ingen säger något. Det saknas verktyg för att på ett konstruktivt sätt hantera
problematiken. Utvecklingen och samordningen av dessa verktyg inom och
mellan kommuner bör prioriteras.
! Riktade förebyggande insatser bör redan göras redan vid lågstadiet eftersom
problemens dimension blir mer svårhanterlig med högre ålder. Dessutom riktar
sig vissa källarmoskéer medvetet mot minderåriga, då de dels är mer
lättpåverkade och dels att myndigheter har svårighet med insyn.
! Det är viktigt att skolan har en policy kring hur man skall hantera hur elever skall
sitta i klassrummen, delta i skolgymnastiken etc. Fenomenet att det i svenska
skolor finns föräldrar som kräver att det skall göras åtskillnad mellan flickor och
pojkar kräver att man från skolans sida har en plan för hur detta skall bemötas.
Det finns dock i dagsläget ingen centraliserad modell över hur man skall bemöta
4 Personen skall fungera som länk mellan det svenska samhället och den enskilde familjen.
FHS/CATS RAPPORT 21 (37)
2009-01-28
problemet. En likriktad modell mellan skolor hade underlättat vidhållningen av
policyn.
! Det behövs fler kultursekreterare som blir förmedlande länkar inom skolsystemet
för att medla mellan skolan och familjerna när förutsättningarna är svåra. För att
effektivisera, och samtidigt förhindra att verksamhet på ett olyckligt sätt
koncentreras till enskilda individer, behövs det ”kulturteam” inom skolor som kan
agera kollektivt i barnens intresse.
! Mer resurser krävs till krigs- och tortyr-teamen inom barnpsykiatrin.
! Läxhjälp bör erbjudas i olika anpassade former utanför hemmen med hjälp av
stadsdelsvärdar.
! Nya former för att säkerställa en dialog med mödrar som bjuds in till skolan men
som uteblir – t ex under förmiddagar för socialt umgänge. Dessa har ofta en
mycket begränsad kontakt med personer utanför familjen.
! Vissa friskolor med religiös prägel i Malmö sprider ett budskap som inte är
förenligt med den värdegrund som omfattar mänskliga rättigheter och ett
demokratiskt synsätt – det cementerar i stället patriarkala strukturer, spär på
utanförskap och enklavisering etc. Dessa friskolor får dessutom statliga bidrag för
sin verksamhet. Den statliga kontrollen av friskolorna har på det här området ”en
stor förbättringspotential”.
! Friskolor med religiös inriktning gör ibland att man tappar kontrollen över vissa
barn, då dessa institutioner gör det svårt för svenska myndigheter att utöva tillsyn
över den utbildning som bedrivs. Utbildning av t ex arabisktalande
friskoleinspektörer som kan ges möjlighet att kontrollera att friskoleverksamheten
efterföljer skollagen bör därför prioriteras.
! Man måste våga diskutera värderingar och ta upp jämställdhets- och
integrationsfrågor på en offentlig och öppen agenda. Det handlar om att ställa
frågor till lärare hur de hanterar när en flicka inte får göra samma saker som en
pojke etc, och att ha konkreta handlingsplaner för hur man skall gå tillväga i detta.
Dessa grupper väljer att leva i samhället men utanför dess normverk.
Kulturföreningar
! Det finns ett behov av att granska alla kulturföreningar i Malmö och dessa bör
redovisa sina verksamheter i detalj. Dels bör man granska vilka föreningar det är
kommunen finansierar och huruvida dessa egentligen inte bedriver
kulturverksamhet utan religiös verksamhet. Dels bör man granska finansieringen i
detalj och om detta sker genom externa utlandskällor.
FHS/CATS RAPPORT 22 (37)
2009-01-28
Forskningsområden
! Forskningsprojekt om social press, moralkontrollanter och åsiktsförtryck genom
att undersöka könsroller, kläder m m bör initieras och understödjas.
Påtryckningarna från åsiktskontrollanter skapar konflikter; man tvingas in i
sammanhang man normalt inte skulle söka sig till.
! Radikaliseringsprocesserna, dess karaktär och omfattning inom Malmö är
svårutforskade områden. Fortfarande vet vi för lite om radikaliseringskrafternas
omfång i Rosengård. Mer forskning behövs om bakomliggande faktorer och
radikaliseringsmiljöer för att få en sammantagen lägesbild. Individ- och
familjeenheterna i olika stadsdelar kan ge både insikt och viktig statistik om
tvångsäktenskap, anmälningar gällande hedersrelaterat våld, flickor i skyddat
boende, etc. Det vore värdefullt att systematiskt sammanställa denna statistik för
bättre insyn
! Liknande forskning som denna studie bör initieras av RK/IJ med fokus på andra
städer i Sverige för att jämföra lägesbilder och problemområden.
! RK/IJ bör likaså initiera studier kring indikatorer på radikalisering.
_______________________________________________________________________
FHS/CATS RAPPORT 23 (37)
2009-01-28
Annex – Lägesbild NL och DK
Inledning
Detta annex innehåller en sammanställning av förenklade lägesbilder rörande
radikaliseringsproblematiken i både Danmark (Köpenhamn) och Nederländerna
(Amsterdam/Rotterdam) byggt på sammanställt material och sekundärkällor i respektive
land. Avsikten med annexet är att få en snabb, översiktlig och jämförbar lägesbild över
liknande städer där man identifierat radikalisering som ett problem och där man vidtagit
olika preventiva åtgärder. Syftet är även att se lägesbilden i Malmö i ett bredare
geografiskt sammanhang där problem samt motåtgärder varit mer omfattande.
Köpenhamn valdes med anledning av dess nära geografiska läge med Malmö vilket utgör
Öresundsregionen. Amsterdam och Rotterdam valdes med anledning av att
Nederländerna tillsammans med Danmark har omfattande kunskaper kring lägesbilder
om radikalisering inom dessa städer, och där man vidtagit ett batteri av olika konkreta
åtgärder som kan verka som inspiration i andra kontexter.
Annexet bygger på omfattande intervjuer med verksamhetsansvariga kommunala
representanter i Köpenhamn, Amsterdam och Rotterdam om åtgärder som motverkar
radikalisering. Informationen bygger även på ett flertal konferenser om
radikaliseringsproblematiken där representanter från dessa kommuner presenterat
lägesbilder samt åtgärder. Informationen har i vissa stycken även verifierats av polisiära
källor med radikaliseringsfrågor som primär arbetsuppgift.
Följande frågor har ställts:
Fråga 1 – Radikalisering
! I vilken utsträckning är radikalisering ett problem i er stad? Hur manifesterar det
sig? Kan ni specificera exakt vilka utmaningar som är mest svårhanterliga?
! Vilka är de bakomliggande orsakerna till radikalisering lokalt? Kan ni specificera
särskilda dimensioner (interna/externa), dvs. vilka orsaker ligger vanligtvis till
grund för radikalisering – är det diskriminering (internt) eller omvärldsproblem
(externt)?
! Vilka specifika miljöer är en del av radikaliseringssfärerna i er stad
(källarmoskéer, skolor, universitet, fängelser etc.)?
FHS/CATS RAPPORT 24 (37)
2009-01-28
! Finns det några märkbara skillnader mellan olika grupper av invandrare med
avseende på sårbarhet och mottaglighet för radikalisering? Samlas olika etniska
grupper i specifika stadsdelar?
! Finns det tecken på att kvinnor utsätts för påtryckning av extremistiska individer
eller åsiktskontrollanter (att de ska bära slöja, ändra sitt beteende etc.)? Finns det
områden där detta förekommer?
Fråga 2 – Problemområden
I vilken utsträckning är följande faktorer ett problem i er stad? Har ni påträffat dessa
problem och vänligen kommentera i detalj hur omfattande problemet är:
! Trångboddhet och dålig levnadsstandard
– fattiga och konfliktfyllda hemsituationer (spelar dysfunktionella familjer
en roll)?
– svårigheter för barnen att göra hemläxor eller få stöd från familjen för att
fullfölja sin skolgång
– kvinnor och barn som är extremt påpassade av personer i området så de
tvingas till undergivenhet
! Segregation
– Hopplöshet och frustration inför framtiden? Social rörlighet?
– Har vissa aldrig vistats utanför sitt bostadsområde eller stadsdel?
! Enklaver
– Hur stor är omfattning av illegalt boende? Utgör detta ett stort problem I
er stad? Hur hanterar ni det?
! Bristfällig introduktion för nyanlända invandrare
– Till vilken utsträckning är dålig förståelse och kunskap om ert samhälle,
lagar och kultur en faktor för isolering?
– I vilken utsträckning utgör föräldrarnas bristfälliga språkkunskaper en
möjlighet för barnen att ta över ”kontrollen” över familjen?
Fråga 3 – Skolor
I vilken utsträckning är skolor i er stad utrustade att hantera radikalisering?
! Finns det strategier för att ge stöd till barn som kommer från traumatiserade
förhållanden (konfliktländer etc.)?
! Förekommer det konflikter mellan lärare och föräldrar över innehållet i
undervisningsmomenten?
! Lämnar elever de kommunala skolorna för religiösa privatskolor när de inte
accepterar den allmänna undervisningen?
! Förekommer det tvångsgiften av barn och ungdomar (vid utlandsresor etc.) Hur
unga är de då?
! Utförs kontroller av vad som lärs ut i privata skolor med religiös inriktning?
Följer det er skollag och hur upprätthåller ni dessa regler?
FHS/CATS RAPPORT 25 (37)
2009-01-28
Fråga 4 – Kulturföreningar
I vilken utsträckning spelar kulturföreningar med religiös inriktning en roll i
radikaliseringen?
! När en kulturförening ansöker om finansiering, överensstämmer dess aktiviteter
med den faktiska verksamheten? Finns det tillfällen då man upptäckt att så icke
varit fallet och varför?
! Finns det mekanismer som kan kontrollera att kulturföreningar verkligen följer
reglerna?
! Har det förekommit tillfällen då dessa föreningar har motsatt sig demokratiska
principer? Förekommer det förtryck av kvinnor?
! Har ni påträffat kulturföreningar med religiös inriktning och moskéer som får sin
finansiering från utlandet? Vilka länder är det I så fall som står för finansieringen?
Fråga 5 – Forskning
Bedrivs det någon forskning i er kommun och i så fall av vem och inom vilket/vilka
områden?
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
Vilka är de mest framgångsrika satsningar som er kommun har vidtagit för att motverka
radikalisering och varför?
FHS/CATS RAPPORT 26 (37)
2009-01-28
Lägesbild Köpenhamn
Inledning
Köpenhamn har en total befolkning på 509 000 invånare (2008) varav över 20 procent
utgörs av individer med invandrarbakgrund. Företrädare för de myndighetsföreträdare vi
talat med menar att Köpenhamn är en stad med mångkulturella inslag och med relativt
hög tolerans för olikheter. Detta åskådliggörs bl a av de närliggande men
socioekonomiskt skilda stadsdelarna Norrebro, Österbro, Christiania och Vesterport.
Danmark har under de senaste fem åren upplevt en dramatisk skärpning av säkerhetsläget
som kombination av en alltmer ökad polariserad högerinriktad inrikesdebatt kring
invandring; efterdyningar av globala protesterna och bojkott mot Jyllandspostens
publicering av Muhammed-teckningar och fyra terroristrättegångar i snabb följd under de
senaste tre åren (Glostrup, Said Mansour, Vollsmose, Glasvej).
Radikaliseringsbilden i Köpenhamn kompliceras av det faktum att Danskt Folkeparti
driver en hård invandringspolitik, att muslimska extremiströrelsen Hizb-ut-Tahrir har
stark närvaro och att andra extremiströrelser som autonoma vänsterideologiska krafter är
periodiskt i rörelse med våldsamma kravaller mot poliser (exempelvis vid rivningen av
ungdomshus eller andra starkt mobiliserande frågor). Utländska gängbildningar som
kombinerar kriminella syften och ideologiska förtecken är ytterligare en ny trend.
I mångt och mycket anses radikaliseringen vara ett storstadsfenomen då man upptäckt
förekomsten av radikala krafter främst i Köpenhamn och Århus och även till viss del i
Odense. Inom Köpenhamns kommun har man inga segregerade bostadsområden som är
isolerade från den centrala stadskärnan. Norrebro är ett uttalat invandrarområde men
anses vara relativt förskonat från segregering. I Köpenhamns kommun klassificeras
officiellt fyra områden som utsatta bostadsområden: Mjölnerparken, Akacieparken,
Tingbjerg och Aldersrogade.
Radikalisering har länge ansetts vara ett växande problem i Danmark. Den danska
säkerhetstjänsten PET har sedan 2004 tagit flertalet initiativ att föra samman olika aktörer
inom det danska samhället för att föra en dialog kring problemet. Främst fokuserar
danska insatser på att stärka rådande SSP-former. Ett batteri av olika initiativ har
successivt tagits fram olika aktörer och den, av regeringen utvecklade, nationella strategin
för att motverka radikalisering.
Sammantagen lägesbild utifrån våra frågeställningar:
Fråga 1 – Radikalisering
! Radikaliseringen i Köpenhamn är ett relativt litet fenomen och inte speciellt
synligt eftersom det finns enbart ett fåtal utsatta bostadsområden där
FHS/CATS RAPPORT 27 (37)
2009-01-28
radikalisering med åsiktskontrollanter eller andra former för synligt förtryck
förekommer. Förutom PET:s egna preventiva insatser och brottsärenden har man
från kommunens sida erkänt att man har svårt att precisera omfattningen av
radikalisering och därmed har man påbörjat punktinsatser i vissa områden. En av
de mest synliga insatserna är den s.k. Hotspotinsatsen i Valby där fyra fältarbetare
har ansvaret för uppsökande verksamhet bland ungdomar. Denna modell bygger
på den framgångsrika Hotspotinsatsen från Rotterdam som använts för att
bekämpa otrygghet och kriminalitet genom ökad koordinering och målinriktade
insatser.
! Tecken på radikalisering har identifierats av kommunens anställda och insatserna
har prioriterats för att ge ökade förutsättningar för fältarbetare att förebygga och
hantera insatserna inom ramarna för SSP-samarbete. Man har inte
uppmärksammat en ökning av full beslöjning av kvinnor i någon bredare
bemärkelse och man har heller inte sett tecken på att åsiktskontrollanter skulle
utgöra ett problem. En av orsakerna kan vara att utsatta bostadsområden är
geografiskt begränsade också till antal och att invandrarområden är relativt
uppblandande och integrerade inom Köpenhamns olika distrikt.
! Radikaliseringsproblematiken omfattar ett brett spektrum av pådrivande faktorer
från utrikespolitiska skeenden och konfliktområden till invandrarfientlighet,
utanförskap, arbetslöshet, diskriminering och mediedrev mot extremister (ofta
synligt förekommande i samband med Muhammedteckningarna).
! Det finns ett begränsat antal källarmoskéer i Köpenhamn och ingen av dessa anses
vara våldsbejakande. En faktor är att extremister anses vara mycket fåtaliga. Detta
har varit tydligt när man granskat kontakterna mellan de terroriståtalade i de olika
rättegångarna som alla verkar ha rört sig i samma radikala kretsar.
! Det finns inga synliga tecken på att radikala krafter är något stort problem vid
skolor eller universitet. Hizb-ut-Tahir har dock ett starkt fotfäste i Köpenhamn
men myndigheterna anser dock inte att de utgör någon kanaliserande roll för mer
radikala våldsbejakande yttringar.
! Det finns heller ingen etnisk uppdelning av radikalisering som är identifierbar
eller relevant. Dock har man sett en ny trend där invandrargäng ofta omfattar
radikalisering såväl som kriminalitet. Denna trend förväntas växa i omfattning och
betydelse.
Fråga 2 – Problemområden
! Köpenhamns kommun arbetar hårt med insatser mot de fyra utsatta
bostadsområdena. Man har nått stora framgångar i Mjölnerparken med dramatiskt
fallande kriminalitet under 2008 och man har utvecklat en omfattande och väl
finansierad bostadssocial strategi för hela området. Detta invandrartäta
FHS/CATS RAPPORT 28 (37)
2009-01-28
bostadsområde består av 2 200 individer varav 93 procent har invandrarbakgrund
(38 olika nationaliteter) med över 80 procent lever på socialbidrag. De senaste två
åren har man lyckats sänka ungdomskriminaliteten genom ett stort antal åtgärder.
! Totalt sett finns det fyra officiellt klassificerade utsatta bostadsområden som
omfattar 11 848 invånare enligt beräkningar gjorda år 2007. Nästan hälften av
Köpenhamns bostadsområden som ligger i högriskzonen ligger i bostadsområdet
Norrebro. Hela Köpenhamns kommun omfattar totalt 32 000 individer som bor i
både utsatta områden och högriskzoner. Köpenhamns kommun har omfattande
integrationsprojekt som bygger på att förbättra dessa områden mellan åren 2007-
2010. En integrationsbarometer med indikatorer om sysselsättning, utbildning och
bostadspolitik för varje stadsdel ger en översikt över framgångar samt fortsatta
utmaningar.
! Inom Köpenhamns kommun drivs en aktiv politik för att ändra sammansättningen
inom utsatta bostadsområden för att motverka enklavisering, arbetslöshet och
utanförskap. Enligt danska erfarenheter finns ett samband mellan radikalisering
och sociala problem i bostadsområden och att detta i sin tur kan leda till parallella
samfund. Därför har man i de fyra utsatta bostadsområden Mjölnerparken,
Akacieparken, Tingbjerg och Aldersrogade krävt att nytillträdda hyresgäster
måste ha ett arbete inom kommunen eller vara i heltidsutbildning.
! Köpenhamns kommun anser inte att det förekommer oregistrerade bostadsgäster i
någon större utsträckning (i jämförelse med situationen i Malmö).
! Trots utsatta bostadsområden med högt invandrarantal så förekommer sällan
rapporter om åsiktskontrollanter.
! Köpenhamns kommun arbetar preventivt med att bryta isolering för invandrare
och utsatta bostadsområden. Man ser bristfälligheter i språkkunskaper som ett
problem men har introducerat språktest samt medborgarkunskap som
obligatoriska krav för danskt medborgarskap.
Fråga 3 – Skolor
! Många skolor konfronteras med problematiken kring barn med traumatiserade
upplevelser från konflikter. Köpenhamns kommun försöker identifiera skolor med
bredast erfarenheter och har för avsikt att sammanställa ’best practice’ för skolor
inom kommunen.
! Kommunen har ingen insyn i vilken utsträckning konflikter mellan föräldrar och
skolpersonal förekommer och det verkar på ytan som om detta inte är ett utbrett
problem.
! Det finns friskolor inom Köpenhamn som fungerar enligt gällande förordningar
och det finns få indikatorer på att dessa inte följer skollagen. Ett intressant
FHS/CATS RAPPORT 29 (37)
2009-01-28
fenomen är att religiösa friskolor förlorar elever till skolor som står i kommunal
regi.
! Dansk media har rapporterat om förekomsten om tvångsgiften i unga åldrar men
man har svårt att uppskatta utbredningen.
Fråga 4 – Kulturföreningar
! I Danmark stramar man just nu åt finansieringen av föreningar med nya
evalueringsformer samt utvärdering av framgång och effekt av verksamhet.
! Det finns ett fåtal exempel på kulturella föreningar som maskerar religiös
verksamhet men dessa har exponerats av media.
! Man ser heller inte med oro på någon extern finansiering från andra länder. Om
det existerar har man ingen kunskap om hur pass utbrett det är.
! I Köpenhamn har man inte märkt av några föreningar som skulle motsätta sig
demokrati, jämlikhet mellan könen etc. med undantag för debatten kring Hizb-ut-
Tahir.
Fråga 5 – Forskning
! MHT Consult har påbörjat ett forskningsprojekt kring radikaliseringens omfång
och kringliggande problematik i Köpenhamn.
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
! Köpenhamn driver för närvarande en omfattande integrationskampanj som heter
VI KBH’R (We Copenhageners) som inspirerats från Amsterdam och man har
budgeterat för ett program för att motverka radikalisering som inkluderar
rådgivning över telefon, kompetensutvecklingskurser för stadsanställda och en
grupp fältmentorer som stöttar arbetet som bedrivs.
! Köpenhamns kommun ingår i ett kommunalt samarbete om radikalisering med
Amsterdam, Utrecht, Rotterdam, Liverpool och Essen.
FHS/CATS RAPPORT 30 (37)
2009-01-28
Lägesbild Amsterdam
Inledning
Amsterdam är Nederländernas största stad med ca 1,4 miljoner invånare. Precis som i
Rotterdam så har ungefär hälften av befolkningen utländsk bakgrund med 172 olika
nationaliteter. De största muslimska invandrargrupperna är främst turkar och marockaner
men även indonesier och somalier utgör stora grupper.
Det var i Amsterdam 2004 som regissören Theo van Gogh bestialistiskt mördades på
öppen gata av en 26-årig islamistisk extremist. Van Gogh-fallet utlöste enorma latenta
spänningar inom landet om invandring och ledde en livlig offentlig debatt om vilka
konsekvenser brytpunkten mellan interna integrationsproblem och externa händelser i
omvärlden kan skapa. Detta ledde till ett batteri av olika preventiva åtgärder av
holländska myndigheter. För Amsterdams räkning har kommunen sedan satsat stora
resurser på att motverka och förebygga radikalisering och en omfattande handlingsplan
har utarbetats.
Vidare har man även satsat på forskning om radikaliseringsproblematiken för att öka
kunskapen i frågan. Den initiala forskningen visade bland annat att två procent av
Amsterdams unga muslimer på ett eller annat sätt var mottagliga för radikala idéer.
Forskningen har också visat att den stigmatiserande debatten mot invandrare har bidragit
till att försvåra identiteten för unga muslimer som i vissa fall sökt sig till mer radikala
hållningar.
I kommunens handlingsplan ingår nu en rad projekt och kampanjer för att motverka
radikalisering bland ungdomar och motverka dess bakomliggande faktorer.
Sammantagen bild utifrån våra frågeställningar:
Fråga 1 – Radikalisering
! Mordet på Theo van Gogh har lett till en kraftig polarisering och stärkt
främlingsfientligheten. Man ser här en tydlig växelverkan mellan olika former av
extremism.
! Radikalisering anses vara på uppgång i Amsterdam. Man har noterat att ett flertal
radikala grupper vunnit fotfäste men endast en liten del av dessa är
våldsbejakande. Man uppskattar att ca 1 500 personer i Amsterdam tillhör
islamistiska radikala grupper.
! Man ser det som en stor utmaning att fånga upp de ungdomar som har blivit
radikaliserade och försöka vända tillbaka till samhället.
FHS/CATS RAPPORT 31 (37)
2009-01-28
! Fältarbetare i Amsterdam har uppgett svårigheten att arbeta med ungdomar med
starkt befäst radikala åsikter och dikotom världsåskådning. Uppsökande
verksamhet av fältarbetare är utmanade eftersom man många gånger blir kallade
för ”takfir” och avvisade. Därför försöker man rekrytera fler muslimer till
fältarbeten som kan befästa trovärdighet.
! Man ser i Amsterdam både de interna och de externa faktorerna som de
grundläggande orsakerna till den ökande radikaliseringen och man anser att båda
spelar lika stor roll.
! I Amsterdam finns det ett stort problem med diskriminering gentemot muslimer.
Kriminaliteten är hög bland marockanska ungdomar och många arbetsgivare
diskriminerar dem.
! De grupper som anses vara mest sårbara för radikaliseringskrafter är marockaner
men även somalier, afghaner och irakier (dock i mindre utsträckning).
! Man ser en stor klyfta mellan första generationens invandrade muslimer och
andra- och tredje generationerna. Ett återkommande problem är att föräldrar och
barn som har kommunikationsproblem aldrig diskuterar Islam.
! Anledningen till att ungdomarna inte går till de stora moskéerna är för att de
upplever Imamerna som gammalmodiga. Dessa Imamer kommer ofta från andra
länder och förstår inte sig på ungdomars förutsättningar i Nederländerna. Istället
för att gå till moskéer har många sökande ungdomar börjat mötas på informella
mötesplatser där man diskuterar islam och kan ventilera sina frustrationer och
frågeställningar.
! Man har uppgifter som tyder på att fängelser utgör en radikaliseringsmiljö och
fungerar som rekryteringsbaser. Från kommunens sida försöker man fånga upp
radikala individer direkt när de friges för att erbjuda stödprogram. Detta gör man
även för dem som avtjänat fängelse för terrorism.
! I Amsterdam vet man att det förekommer åsiktskontrollanter i de mest
segregerade områdena som tvingar kvinnorna i området att börja slöja och utsätter
dem för förtryck och påtryckningar på olika sätt. Man tror dock inte att det är
organiserat.
! De senaste tio åren har man sett att Islam har blivit viktigare för andra- och tredje
generationens muslimer. Många flickor revolterar mot samhället och visar sin
stolthet genom att börja bära slöja etc.
FHS/CATS RAPPORT 32 (37)
2009-01-28
Fråga 2 – Problemområden
! Segregationen är ett problem som man försöker komma till rätta med men man
har ännu inte gjort lika många insatser som i Rotterdam.
! I Amsterdam lever de flesta marockaner i den västra delen av staden och denna
del är starkt segregerad. Här finner man även personer som tidigare dömts för
terrorbrott – det är hit de kommer när de kommer ut från fängelser.
! I Amsterdam uppskattas de illegala och oregistrerade invandrarna till att vara
mellan 15 000 – 50 000 i antal.
! I de olika boendealternativ som erbjuds i Amsterdam kan man antingen äga sin
bostad (vilket muslimer nästan aldrig gör eftersom de inte vill betala ränta),
ställa sig i bostadskö (som är väldigt långa) eller flytta till de mindre bra
områdena (där de flesta nyanlända invandrare hamnar).
! Frekventa razzior genomförs med inriktning mot adresser som misstänks inhysa
oregistrerade och/eller illegalt boende individer. Trångboddheten anses inte vara
särskilt omfattande.
! I Nederländerna har man en hel del introduktions- och utbildningsprogram för
nyanlända. Det råder ändå stora problem med invandrare som aldrig lär sig
behärska språket och som direkt hamnar i utanförskap och utanför
arbetsmarknaden.
! I Amsterdam känner man igen problematiken med att föräldrarnas integrationsoch
språkbarriärer leder till att barnen ofta får övertaget.
! Man vet att det finns ett stort problem med barn som inte kan läsa sina läxor
hemma eller för det stöd eller trygghet de behöver för att fullfölja sin skolgång.
! Kvinnor och flickor blir väldigt påpassade av både familjemedlemmar och
åsiktskontrollanter.
Fråga 3 – Skolor
! Man ser en ökad radikalisering i skolorna. De muslimska ungdomarna har i
högre grad börjat anamma ett alltmer radikalt synsätt. Man har infört
tvådagarsprogram för att träna lärare i att känna igen indikationer på
radikalisering. Man har även upprättat ett kontor dit man kan rapportera fall,
ställa frågor och be om stöd. Kontoret kallar vid behov in socialen och polisen
för att samarbeta kring ett visst fall.
FHS/CATS RAPPORT 33 (37)
2009-01-28
! Man uppger att de ungdomar som dras till de s.k. stadsrumsmoskéerna oftast
känner varandra från gatorna och de allmänna mötesplatserna.
! Amsterdam har 15 muslimska grundskolor som är moderata i sin inriktning.
Kommunen kontrollerar noga att skolorna följer skollagen och generellt ser man
mycket positivt på dem som sköter sig. Här finner man välutbildade personer
som står för tolerans och därför kan ifrågasätta extremismen och motstå
rekryteringsförsök.
! Det finns emellertid skolor som inte helt följer skollagen och som bedriver
strikta koranskolor på helgerna även om de sköter sig på vardagarna. Man
saknar insyn i de informella helgverksamheterna.
! Man har problem med tvångsgiften hos unga, hos främst turkar och somalier.
Fråga 4 – Kulturföreningar
! De flesta muslimska kulturföreningarna i Amsterdam är kopplade till moskéer
och arbetar med sociala aktiviteter. Kommunen finansierar endast de sociala
aktiviteterna och inte de religiösa och det finns strikta regler kring detta. Man
vet dock inte om det förekommer att pengar flyttas från en aktivitet i till annan
inom samma organisation.
! Det har förekommit föreningar som motsätter sig demokrati, där har man dock
varit noga med att vidta åtgärder mot dem i ett tidigt skede. Man tror att det
fortfarande finns ett mörkertal.
! Utländsk finansiering av föreningar och institut förekommer.
Fråga 5 – Forskning
! Amsterdams kommun har i stor utsträckning finansierat forskning om
radikaliseringsproblematiken. Bland annat har Institute for Migration and Etnic
Studies vid Amsterdams Universitet genomfört en forskningsstudie som fått stå
till grund för kommunens handlingsplan ”Amsterdam mot Radikalisering”. Här
pågår fortfarande en rad studier om fenomenet där resultaten förväntas i år.
! Man vill även beställa en utvärdering av kommunens handlingsplan och
åtgärder under 2010.
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
! Att stärka självförtroendet och identiteten hos invandrarungdomar.
! Att bekämpa de främsta grogrunderna till radikalisering.
! Att arbeta mot bristen på förtroende gentemot politikerna och myndigheterna.
FHS/CATS RAPPORT 34 (37)
2009-01-28
Lägesbild Rotterdam
Inledning
Rotterdam är Nederländernas andra största stad efter Amsterdam. Med världens näst
största hamn efter Shanghai betraktas staden som en viktig ekonomisk och strategisk
mötespunkt. Nästan hälften av Rotterdams befolkning är invandrare (av stadens 587 000
invånare är 276 000 invandrare) och staden rymmer 176 olika nationaliteter. De största
muslimska invandrargrupperna är främst turkar och marockaner men även Indonesier (en
f d holländsk koloni) och somalier utgör stora grupper.
Rotterdam lider av stora sociala problem med omfattande kriminalitet. Detta har skapat
ett stort missnöje och även hjälpt högerradikala in i riksdagen. Efter mordet på
filmskaparen Theo Van Gogh har detta missnöje mest riktats mot muslimer och skapat en
omfattande och stark polarisering inom landet. Det har också lett till en livlig offentlig
debatt om vilka konsekvenser brytpunkten mellan interna integrationsproblem och
externa händelser i omvärlden kan skapa och det har föranlett till ett batteri av olika
preventiva åtgärder.
Muslimsk extremism och radikalisering i Rotterdam ses fortfarande som jämförelsevis
liten (i motsats till exempelvis Amsterdam) men signifikant enligt representanter från
Rotterdams kommun. Man har dock insett att det är en problematik som växer.
Rotterdams kommun har i samverkan med regeringen och andra kommuner handlat
kraftfullt och sett till att skapa omfattande åtgärder för att förebygga radikalisering enligt
en nationell strategi, men även via olika lokala program.
Sammantagen bild utifrån våra frågeställningar:
Fråga 1 – Radikalisering
! Radikaliseringen i Rotterdam är liten men signifikant enligt representanter från
Rotterdams kommun. Man ser inte en lika utmärkande ökning med full beslöjning
av kvinnor i vissa områden så som i Sverige.
! Det vi i Sverige beskriver som källarmoskéer kallar man i Holland för
stadsrumsmoskéer (”city-room mosques”). Man har märkt av en ökning av dessa
och även sett en hel del affärer och liknande lokaler omvandlas till mötesplatser
efter arbetstid. Ett fåtal av dessa har en våldsbejakande inriktning. Det finns
försök från de våldsbejakande grupperingarna att närma sig men dessa försök
avvisas oftast av moskéerna.
! Vissa radikala krafter, främst från salafistiska grupperingar, har förekommit i
skolor och universitet. Ett exempel är gruppen Hizb-ut-Tahir som redan har ett
FHS/CATS RAPPORT 35 (37)
2009-01-28
relativt väletablerat säte i Amsterdam och som även har försökt få fotfäste i
Rotterdam.
! Både de interna och externa drivkrafter som vi funnit i Sverige är liknande de i
Rotterdam och det går inte att urskilja om de externa eller interna är mest
avgörande.
! En orsak till den ökade polariseringen och radikaliseringen är högerextremismens
framfart i landet. Rotterdams karta visar marockaners dominans i den norra delen
av staden medan turkarna dominerar i den södra. Det finns uppenbara tecken på
att högerextremisterna får stöd i områden runt omkring Rotterdam och bildar en
ring runt staden.
! Identitetsfrågan är komplex i Rotterdam då invandrare från Turkiet föredrar att
kalla sig för turkar medan marockanerna oftast identifierar sig som muslimer.
! Den somaliska gruppen är mycket mindre men identifieras som den andra mest
utsatta och sårbara gruppen för radikalisering efter marockanerna. Man fokuserar
även insatser på pakistanier och indonesier.
! Marockaner har svårare att anpassa sig och många lever under hårda sociala
förhållanden med dåliga förutsättningar att ta sig ur sitt utanförskap.
! Åsiktskontrollanter av den sort man finner i Sverige var däremot inte ett problem i
Rotterdam. Det man kan urskilja är att muslimska kvinnor och flickor i många fall
var påpassade av sina familjer, dock har detta sin orsak i kulturella aspekter
snarare än religiösa dito.
Fråga 2 – Problemområden
! En rad åtgärder mot segregation har dämpat problemen med trångboddhet och de
negativa yttringar som detta medför. I invandrartäta områden är ändå
segregationen ett faktum och man tampas med många av de sedvanliga problemen
– socioekonomiska brister som hög arbetslöshet, hög kriminalitet, diskriminering
och utanförskap.
! I Rotterdam lever invandrare relativt nära centrum och de flesta ungdomar rör sig
både i city och utanför sina egna bostadsområden på regelbunden basis.
! Rotterdams kommun arbetar mot etableringen av parallella samfund och har ett
batteri av åtgärder för att främja diversifiering inom områden. Exempelvis har
man sedan 2007 en lag som kräver att man måste tjäna 20 procent över minimilön
för att flytta till vissa bostadsområden som tidigare varit segregerade, man väljer
bort grundat på inkomst och inte etnicitet.
FHS/CATS RAPPORT 36 (37)
2009-01-28
! Noggranna kontroller utförs för att upptäcka bidragsfusk.
! Kontroller sker av att folk inte bosätter sig i områden utan att registrera sig men
resultaten är fortfarande inte fullkomliga.
! Trots en rad introduktionsprogram har man problem med invandrare som aldrig
lär sig behärska språket och som till följd av detta hamnar i ett utanförskap med
svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Fråga 3 – Skolor
! Skolor har problem att hantera svåra situationer med barn från olika bakgrunder
som gått igenom traumatiska upplevelser.
! Det förekommer konflikter mellan skolpersonal och föräldrar och det har också
förekommit att barnen har plockas ur den kommunala skolan för att sättas i en
religiös friskola som ses ligga mer i enhetlighet med familjens värderingar.
! Man ser en ökning i ungdomars religiositet. Dels är det många ungdomar som
väljer att markera sitt ursprung genom att t ex. börja bära slöja och be i
korridorerna under lektionstid. Upplevelsen av att Islam är under attack och att
muslimer är diskriminerade är stark och många lärare oroar sig för radikalisering.
! Religiösa skolor är fullt tillåtna i Nederländerna och ses ofta som ett bra alternativ
för föräldrar som vill att deras barn ska skola på katolskt, muslimskt eller annat
vis.
! I de muslimska friskolorna är det ett återkommande problem att de sköter sig
dåligt, håller låg standard på deras undervisning som leder till att en stor del av
ungdomarna inte går ut grundskolan med godkända betyg.
! I Nederländerna har man har man inte problem med efterföljning av skollagen.
Man utför noga kontroller och man har länge fokuserat på de muslimska
friskolorna på grund av att det ofta förekommer problem. I fjol stängdes fyra
muslimska friskolor i Rotterdam och Amsterdam.
! Man tror att rekrytering i skolor förekommer, dock oklart i vilken utsträckning.
! De kommunala skolorna har varit bra på att uppmärksamma radikalisering och be
kommunen om hjälp. De privata skolorna har tenderat att inte uppmärksamma
problematiken lika mycket eftersom de är rädda för dålig publicitet.
! Tvångsgiften i unga åldrar förekommer men man har svårt att uppskatta hur
utbrett det är. Även om moskéerna hävdar att de inte viger barnen finns det
uppgifter om att de har gett sin välsignelse till giftermål.
FHS/CATS RAPPORT 37 (37)
2009-01-28
Fråga 4 – Kulturföreningar
! I Nederländerna har man stramat åt finansieringen av föreningar. Numera finns
det krav på att finansieringen skall vara aktivitetsbaserad och alltid knuten till
social/kulturell verksamhet (aldrig religiös). De har höga krav på att föreningarna
skall återrapportera och visa resultat. Man har uppföljningsprogram som
kontrollerar att föreningarna följer sina åtaganden.
! I Rotterdam har man inte märkt att några föreningar skulle motsätta sig demokrati,
detta har dock förekommit i Amsterdam.
! Det förekommer utländsk finansiering av moskéer och institut vilket
återkommande rapporterats av den holländska säkerhetstjänsten AIVD och
terrorismkoordinatorns kansli i regeringskansliet, NCTb.
Fråga 5 – Forskning
! Rotterdams kommun kommer detta år att beställa en studie om en geografisk
karta på alla islamistiska, högerextrema och djurrättsaktivister. Man vill
undersöka olika hierarkier och dynamiken mellan etniska grupper och
beteendemönster.
! Utvärdering av alla åtgärder genomförs i början av 2010.
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
! Att öka förtroendet mellan den muslimska delen av befolkningen och regeringen
genom olika gemenskaps- och brobyggarprogram som får dessa grupper att känna
sig välkomna.
! Att arbeta mot ett ökat samspel mellan olika åtgärdsprogram.

Samtidigt så måste jag som Malmöbo försvara en del av vår (gamla) invadrarpolitik.

För utan invandrarna så hade vi inte haft något så pass unikt som ”Möllan” i Malmö.

Jag har nog upplevt det mesta av livet på vår planet men har aldrig stött på något så unikt som området rundt Möllevångstorget i Malmö.

Innan våra invandrare, de som integrerade sig själva, vågade ta upp konkuransen med alla sex och spelklubbar (de flesta illegala) så var det nästan ingen ”normal” människa som vågade sig ut i miljön rundt ”Möllan” efter mörkrets inbrott.

Så gott som hela området bestod av rivningskåkar, spritlangare, försäljare av tung narkotika samt en i övrigt tungt belastad kriminell miljö.

Sedan våra invandrare vågade ta upp konkuransen med dessa så har ett paradis för gourmeter, kultur, och en fredlig samexistens mellan tex. Araber och Israeler som sitter och ”hygger sig” över en kopp te eller en vattenpipa vuxit fram i området rundt Möllevångstorget.

Jag har personligen aldrig upplevt något liknande någon anannstas på vårt klot.

Så missförstå mig rätt:

Jag är inte fientligt inställd mot invandrarna men däremot så anser jag att Sverige måste revidera sin invandrarpolitik till en rimlig nivå.

Det verkar som om de invadrare som ineegrerade sig själva utan inblanding från storebror har klarat sig betyligt bättre än de som har blivit tvångsintregerade.

Våra politiker (i synnerhet (S) & (Vp)) verkar som om de ständigt fattar beslut som går från en ytlighet till en annan (titta tex. på förbud mot aga, Sexköpslagen, Narkotikalagarna. åldern för sexdebuten och straffmogenhet m.fl. likn. ex.)

Varför kan aldrig våra politiker erkänna att de har begått ett misstag och ta ett steg tillbaka och göra om och göra rätt?

Nej i stället så skall det tillsättas en utredning som oftast kommer fram till att det bör tillsättas ytterligare en utredning osv. tills sakfrågan har ”runnit ut ur sanden” och inte är aktuell längre samt att både media och väljare för länge sedan har glömt bort vad frågan egentligen handlade om.

Jag frågar åter:

Hur många väljare tror ni egentligen VET vad som står i resp. partis partiprogram och vad de olika partierna har på sin dolda politiska agenda.

Hur många som röstade nej till kärnkraften visste tex. att ett nej även innebar ett stopp för all utbildning inom kärnkraftteknik med det resulatet att vi nu står utan utbildade fackfolk när något inträffar på ett kärnkraftverk.

Samt att detta nej även innebar ett förbud på att bara TÄNKA på kärnrnkraft som ett realitiskt alternativ?

M.a.o: ett TANKEFÖRBUD med, hör och häpna, omvänd bevisbörda.

Detta har dock alliansregeringen tagit bort men det tankeförbud som Bodstöm införde och som innebär att man INTE ens får lov att TÄNKA på något sexrellaterat i närheten av barn kvarstår dock.

Så inför något slags prov (typ körkortsprov) i demokratiska, politiska sakfrågor och var de olika parierna egentligen står för, som alla röstberättiga måste klara innan de erhåller sina valsedlar

Dessutom så bör ALLA kunna ”rabbla” våra Grundlagar innan de erhåller sina slutbetyg från grundskolan.