Arkiv för oktober, 2010

Det som nu sker i bla. Malmö och som får otroligt mycket plats i media kan ju knappast komma som en överaskning.

Redan anno 2009 delgavs Sveriges riksdag via Försvarshögskolan resultatet av en undersökning som Försvarshögskolan hade beställt från Centrum för Asymmertriska Hot & TerrorismStudier (CATS) som regeringen hade beställt redan 2007.

Rapporten finns för nedladdning i sin helhet på:

http://sdsmedia.sydsvenskan.se/archive/00175/vardegrund_175076a.pdf

Dessutom så har jag valt att publicera några delar av denna rapport här (relativt större delen av sagda rapport):

Hot mot demokrati och värdegrund
– en lägesbild från Malmö
Centrum för Asymmetriska Hot och TerrorismStudier
(CATS)
2009-01-28
Magnus Ranstorp
Josefine Dos Santos
FHS/CATS RAPPORT 2 (37)
2009-01-28
Innehållsförteckning
1. Bakgrund………………………………………………………………………………………………………… 3
2. Arbetets bedrivande ………………………………………………………………………………………….. 3
2.1 Möten och föredragningar…………………………………………………………………………….. 3
2.2 Intervjustudier …………………………………………………………………………………………….. 4
2.2.1 Metod ………………………………………………………………………………………………….. 4
2.2.2. Avgränsningar……………………………………………………………………………………… 5
2.2.3. Rosengård …………………………………………………………………………………………… 5
3. Frågor och respondenter ……………………………………………………………………………………. 7
3.1 Respondenter………………………………………………………………………………………………. 7
3.2 Frågeställningar…………………………………………………………………………………………… 7
4. Analys av svar………………………………………………………………………………………………… 10
4.1 Inledning ………………………………………………………………………………………………….. 10
4.2 Sammantagen bild:…………………………………………………………………………………….. 11
4.2.1 Externa faktorer ………………………………………………………………………………….. 12
4.2.2 Interna faktorer……………………………………………………………………………………. 12
4.2.3 Fokus mot specifika målgrupper……………………………………………………………. 14
4.2.4 Åsiktskontrollanter………………………………………………………………………………. 15
4.2.5 Kommunala skolor………………………………………………………………………………. 15
4.2.6 Friskolor…………………………………………………………………………………………….. 17
4.2.7 Kulturföreningar …………………………………………………………………………………. 17
5. Åtgärder ………………………………………………………………………………………………………… 19
Annex – Lägesbild NL och DK ……………………………………………………………………………. 23
Inledning ……………………………………………………………………………………………………….. 23
Lägesbild Köpenhamn …………………………………………………………………………………….. 26
Lägesbild Amsterdam……………………………………………………………………………………… 30
Lägesbild Rotterdam……………………………………………………………………………………….. 34
FHS/CATS RAPPORT 3 (37)
2009-01-28
1. Bakgrund
Regeringen uppdrog 2007-11-29 åt Försvarshögskolan (FHS) och Centrum för
Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier (CATS) att genomföra en kunskapsöversikt om
förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism och radikalisering. Denna uppgift
utgör ett första led i arbetet med att analysera utvecklingen av antidemokratiska krafter i
samhället, liksom att inhämta kunskaper om åtgärder för att motverka hot mot
demokratin.
I uppdraget ingick att beskriva och definiera vad som kännetecknar våldsbejakande
extremism och radikalisering1, samt genom fallstudier beskriva situationen i såväl
Sverige som internationellt. I initialskedet skulle även en beskrivning av de verktyg som
kan användas för att förebygga våldsbejakande extremism analyseras i syfte att bedöma
dess effektivitet. Efter en kortare period av inledande studier bestämdes, i dialog med
Integrations- och jämställdhetsdepartementet (RK/IJ), att uppdragets inriktning skulle
ändras något. Förändringen innebar, dels att Malmö skulle utgöra ett pilotprojekt och att
arbetet skulle handla om att göra en lägestudie över situationen där, dels att erfarenheter
från andra europeiska länder, främst Danmark och Nederländerna, också skulle beaktas.
2. Arbetets bedrivande
Under arbetets gång har återrapporteringen till RK/IJ skett löpande genom
föredragningar, seminarier och avstämningsmöten. Som delmoment i uppdraget har det
anordnats fyra föredragningar och två seminarier för berörda handläggare inom
Regeringskansliet och särskilt inbjudna deltagare. Tema och inbjudningslista fastställdes i
samråd med RK/IJ. Två möten med Säkerhetspolisen (Säpo) har också genomförts i syfte
att inhämta deras syn på olika radikaliseringspersonligheter och diskutera uppdragets
frågeställningar. Utöver detta har vi haft ytterligare två avstämningar med RK/IJ där vi
har redovisat delmomentens och intervjustudiernas framgång samt preliminära slutsatser.
2.1 Möten och föredragningar
Ett förberedande möte mellan RK/IJ och CATS genomfördes 2008-02-07 för att diskutera
uppdragets upplägg. Vid mötet närvarade även ett antal företrädare från
Regeringskansliet (främst från Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet) samt
representant från Säpo.
Ett första möte med projektets fyra huvudintressenter, RK/IJ, Säpo, Malmö kommun och
FHS, genomfördes 2008-02-18. Ändamålet med mötet var att ventilera uppdragets syfte
och att stämma av vilka de aktuella frågeställningarna var. Eftersom erfarenheter från bl.a
Danmark skulle beaktas i studien, genomförde denna grupp också ett senare möte med
1 Inom EU används termen radikalisering för att beskriva en process som leder till att en individ eller en
grupp stöder eller begår terroristhandlingar som en metod att främja en sak. Europeiska unionen och dess
medlemsstater har utvecklat en rad strategier för att förhindra sådan radikalisering. Det är därför en skillnad
mot den relaterade termen ”radikal” vilken kan ses i positiv dager när den associeras med fredlig idealism
och en önskan att förändra status quo genom demokratiska medel och metoder.
FHS/CATS RAPPORT 4 (37)
2009-01-28
danska Inrikesdepartementet och Säpos danska motsvarighet, PET, 2008-02-19. Syftet
med detta var att föra samman aktörer från olika arenor och på så sätt skapa möjligheter
för Malmö kommun och Köpenhamns dito att mötas.
En föredragning för ett antal anställda inom Malmö kommun, inklusive
kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu, genomfördes 2008-03-03. Vid denna
föredragning medverkade även representanter från RK/IJ, Säpo och Polismyndigheten i
Malmö.
Två seminarier hölls i Malmö, varav det första 2008-04-04 i Rådhuset, där en vidare krets
av deltagare bjöds in för att diskutera varande frågeställningar, få nya perspektiv och
dessutom erfarenheter från olika typer av verksamhet. Medverkande var bl. a Ilmar
Reepalu, berörda representanter inom stadskontoret, SSP-myndigheterna, sakkunniga
akademiker, statssekreterare Christer Hallerby från RK/IJ och Marcus Brixskiöld, chef
för Demokratienheten i RK/IJ.
Det andra seminariet genomfördes 2008-06-23 där SSP-myndigheter från både Malmö
kommun och Köpenhamns kommun sammanfördes för att diskutera gemensamma
angreppssätt och frågeställningar. De danska representanterna berättade bl. a om deras
erfarenheter av olika former av tidiga åtgärder samt i vilken utsträckning dessa ansågs
genomförbara i ett svenskt sammanhang.
För att delge studiens preliminära slutsatser genomfördes en längre föredragning för
Ilmar Reepalu 2008-09-18.
2.2 Intervjustudier
Då Malmö valdes som pilotprojekt har de intervjuer som ligger till grund för studien
genomförts i bostadsområdet Rosengård. För att skapa ett så tydligt underlag som möjligt
har respondenter valts från en rad olika funktioner inom samhällsapparaten såsom polis,
skola och socialförvaltning.
2.2.1 Metod
Syftet har varit att skapa en lägesbild över problematiken i Malmö avseende utvecklingen
av antidemokratiska krafter i samhället och tendenser som kan leda till våldsbejakande
radikalisering. Genom att ta del av kunskap och erfarenheter från personer verksamma
inom Skola, Socialtjänst och Polis (SSP) och i viss mån jämföra dessa med erfarenheter
från Danmark och Nederländerna kan man analysera och urskilja de främsta
utmaningarna.
Den metod som använts i intervjuarbetet har tagits fram med den s.k. Delphimetoden som
modell. I stora drag innebär Delphimetoden att man, genom fördjupade frågeformulär,
samlar in kunskap från en panel bestående av oberoende sakkunniga. På så sätt uppnås
effektivt en mängd slutsatser om ett särskilt komplext ämne. Valet av respondenter
baserades både på kompetens och på den samhälleliga närhet deras yrke innebar.
FHS/CATS RAPPORT 5 (37)
2009-01-28
För att kunna uppnå en rättvisande bild var målsättningen att respondenterna skulle bilda
en så heterogen grupp som möjligt, I och med att denna expertpanel var uppbyggd på
sådant sätt undanröjs utrymme för grupptänkande och kreativa idéer främjas. Fördelen
med Delphimetoden ligger därför i att den hjälper till att bygga konsensus om ett
komplext problem. Metoden lämpade sig särskilt för studien p.g.a. den kvalitativa
inriktning som valts med frågor av tematisk och fördjupande karaktär.
Deltagarna i gruppen uppmuntrades i enlighet med metodens principer att beskriva
många åsikter och återge så många konkreta exempel som möjligt. Dessa beskrivningar
har sedan fått ligga till grund för vidare följdfrågor för att på bästa möjliga sätt fånga upp
den enskildes erfarenhet och uppfattning om problematiken. En nackdel med metoden är
att resultatet är avhängigt respondenternas förmåga som ger sin bild av verkligheten.
Intervjuerna från expertpanelen har sedan sammanställts och jämförts och ställts i relation
till de andra komparativa länderna, Danmark och Nederländerna som därmed fått fungera
som referensram.
När faktainsamling sker med hjälp av intervjuer är det ofrånkomligt att respondentens
svar innehåller subjektiva uttalanden. Frågorna har dessutom fått anpassas till både
respondent och situation. Som ett konkret exempel på just detta kan nämnas svårigheten
med att intervjua skolungdomar och en del relevanta frågor har då fått utelämnas.
2.2.2. Avgränsningar
Som tidigare nämnts har studien enbart fokuserat på Malmö som utsetts till pilotprojekt i
Sverige. Danmark och Nederländerna har valts som referensländer, då kontexten i dessa
båda länder utgör relevanta fall som dessutom kan appliceras i ett svenskt sammanhang. I
dialog med RK/IJ bestämdes att studien enbart skulle fokusera på att skapa en översikt
över problematiken i Malmö och därmed utelämna jämförelsen av de verktyg som kan
användas för att förebygga våldsbejakande extremism.
Skillnaden mellan radikalisering och våldsbejakande radikalisering är att den senare
redan täcks in av befintlig lagstiftning och hanteras av Säpo. Studien skall istället
fokusera på det förstnämnda begreppet som här ses som en process eller ett första steg
mot våldsbejakande radikalisering. Internationella studier pekar på en växelverkan mellan
islamistisk extremism och högerextremism. Huvudsyftet med studien är dock att belysa
den islamistiska extremismen.
2.2.3. Rosengård
Rosengård är en stadsdel i Malmö stad i Skåne län. Stadsdelen gränsar till stadsdelarna
Centrum, Kirseberg, Husie, Fosie och Södra Innerstaden och avgränsas mot övriga
Malmö av Östra kyrkogården, Inre ringvägen, Ystadsgatan och Kontinentalbanan.
Huvuddelen av stadsdelens bebyggelse utgörs av flerbostadshus som uppfördes under
perioden 1967-1972, inom ramen för det så kallade Miljonprogrammet. Dessa omger
FHS/CATS RAPPORT 6 (37)
2009-01-28
e
or där.
köpcentrat Rosengård Centrum som överbryggar Amiralsgatan vilken genomskär
stadsdelen i öst-västlig riktning.
Förutom miljonprogramsområdena Apelgården, Herrgården, Kryddgården, Törnrosen
och Örtagården omfattar stadsdelen även industriområdet Emilstorp, 1950-talsområdet
Persborg, villaområdet Västra Kattarp och Östra Kyrkogården. Det totala antalet invånare
uppgick 1 januari 2007 till 21 955. Andelen invånare som är födda i utlandet är 60
procent och andelen invånare med föräldrar födda i utlandet uppgår till 26 procent.
Arbetslösheten är utbredd i området, andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år är 38
procent. 15 procent av invånarna är mellan 16-24 år.2 Trångboddheten är ett stort
problem i vissa delar av området, främst där boendeformen består av hyresrätter. Dessa
bostäder är i vissa fall undermåliga och håller låg standard, vilket har stor inverkan på d
familjer som b
De områden inom Rosengård där den största problematiken avseende trångboddhet,
segregation och utanförskap har kunnat konstateras är Herrgården, Törnrosen och
Örtagården. I Herrgården är arbetslösheten så pass hög som 85 procent3 .
2 Ibid.
3 Malmö Kommun,
http://www.malmo.se/download/18.3964bd3611d8d4a5d1c800022168/190.Herrg%C3%A5rden++081201.
pdf, citerad: 2008-12-16
FHS/CATS RAPPORT 7 (37)
2009-01-28
3. Frågor och respondenter
Intervjufrågorna utformades utifrån målet att få fram en så detaljerad bild som möjligt om
situationen inom en rad olika områden. De följdfrågor som ställts till respektive person
har anpassats efter dennes specifika sakområde. För att erhålla en så god insikt som
möjligt i problematiken har redogörelser av beskrivande karaktär och tydliga exempel
efterfrågats från respondenterna. P.g.a. studiens känsliga karaktär och dess frågor har
respondenterna hållits anonyma och i vissa fall har även frågeställningarna fått anpassas
för att passa på ett optimalt sätt.
3.1 Respondenter
Totalt har studien omfattat 30 personer och kvalitativa intervjuer om sammanlagt 50
timmar. Personerna har varit fördelade på följande sätt: två representanter från
polismyndigheten i Skåne län, tre representanter från Säpo, två representanter från
närpolisen i Rosengård, fem representanter från socialtjänsten, fyra representanter från
skolan, fem representanter från akademiska världen och slutligen nio representanter från
områden som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet.
De respondenter som valts ut till intervjupanelen är främst verksamma inom SSPsamarbetet;
skola, socialförvaltning och polis. SSP-modellen utgör den officiella modell
som hanterar dessa frågeställningar och implementerar dessa praktiskt. Det är den
interventionsmodell som valts av Malmö stad som frontlinje på lokal nivå. 24 av
respondenterna har varit representanter för SSP-samarbetet. För att säkerställa kvalitet i
panelen och för att tillse att ytterligare perspektiv tillkommer har även personer som
arbetar inom relevanta områden som exempelvis religiösa och kulturella föreningar och
olika former av ungdomsstödarbete valts som intervjuobjekt. Dialog med forskare med
inriktning på integrationsrelaterade frågor vid både Lunds universitet och Malmö
Högskola har även ägt rum i syfte att utöka kunskapen om problematiken.
3.2 Frågeställningar
Frågorna som ställts vid intervjuerna har anpassats efter respondenten och dennes
situation. Då studiens syfte varit att skapa en lägesbild av bakomliggande faktorer och
förhållanden som kan fungera som drivkrafter för radikalisering i Malmö, har frågorna
kretsat kring huruvida radikalisering är ett problem och i vilken eventuell omfattning som
det förekommer. Mycket energi har lagts vid att förstå de faktorer som ligger till grund
för processen mot våldsbejakande radikalisering, liksom att få insikt i vilken roll miljön
spelar in. Både skolungdomar och skolpersonal har intervjuats för att få med deras
perspektiv i studien. Frågorna som riktats till dessa individer har då mycket kretsat kring
konflikter och problem som berör skolorna, samt hur ungdomarna själva ser på sin
situation och framtid.
FHS/CATS RAPPORT 8 (37)
2009-01-28
De frågor som ställts till respondenterna redovisas nedan under rubrikerna radikalisering,
skolor och ungdomar.
Radikalisering
! Är radikalisering ett problem i Malmö och kan man precisera vad det största
radikaliseringsproblemet i Malmö är?
! Vilka drivkrafter ligger bakom radikaliseringen (hat mot samhället/västvärlden, kriget
i Irak, personliga negativa erfarenheter, osv.)?
! Hur skiljer sig radikaliseringsdrivkraften i olika stadsdelar?
! Vilka miljöer handlar det om? Källarmoskéer, skolor, fängelser, gäng o.s.v. Vilken
inriktning (Shia/Sunni, Salafister, Wahabister etc.) tillämpas?
! Finns det tecken på att gängbildningar fungerar som en katalysator till
radikaliseringsbenägenheten? Utgör gängbildning en kanal in till de mer radikala
sfärerna?
! Hur ser den omgivande miljön ut (invandrartätt, segregerat, hög kriminalitet, hög
arbetslöshet, stark upplevd känsla av utanförskap, dåliga skolor o.s.v.)?
! Finns det några märkbara skillnader mellan olika grupper av invandrare beroende på
etnisk härkomst, vilka stadsdelar de slår sig ner i, hur gemenskapen folkgrupperna
sinsemellan ser ut (skiljer sig somalierna från irakierna t.ex.)? Kan du ge exempel på
hur detta spelas ut?
! Finns det tecken på att kvinnor utsätts för påtryckning av extremistiska individer eller
åsiktskontrollanter (att de ska bära slöja, ändra sitt beteende etc.)? Finns det områden
där detta förekommer?
! Vilka grupper anses mer benägna till radikalisering? Är grupper som härstammar från
konfliktdrabbade länder mer benägna än andra att bli radikaliserade, eller är det
konvertiter som utgör den största gruppen?
! Finns det några särskilda indikatorer på radikalisering i Malmö, d.v.s. visuella
varningssignaler man har kunnat identifiera ute på fältet? Vilken påverkan har olika
stadsdelar och dess miljö på indikatorerna?
! Om ni ser tecken på radikalisering hur hanterar ni det? Har ni utvecklat metoder som
är effektiva för att skapa dialog och utrymme för att förebygga fenomenet?
Skolor
! Hur ser lägesbilden ut i skolorna? Vilka utmaningar stöter ni på?
! Vilka problem förekommer med anknytning till radikalisering?
! Finns det åsiktskontrollanter – i vilken utsträckning och hur hanterar ni det?
! Vad propagerar åsiktskontrollanterna – finns tecken på våldsbejakande budskap?
! Har man stött på radikalisering?
! Vad finns det för bakomliggande orsaker (har mot samhället/väst, kriget i Irak,
utanförskap etc.)?
! Gängbildningar, kan det fungera som en katalysator till radikalisering?
! Fungerar SSP-arbetets tiopunktsprogram eller behövs ytterligare verktyg?
FHS/CATS RAPPORT 9 (37)
2009-01-28
Ungdomar
! Hur trivs ni med er skola och den undervisning som där bedrivs?
! Hur uppfattar ni era lärare? Får ni det stöd ni behöver? Kan de hantera de problem
som kan dyka upp ur ett kulturellt perspektiv?
! Vilka konflikter förekommer i skolan? Stökig omgivning, kulturkrockar, svåra
hemförhållanden som sprids till skolan, bråkiga miljöer från området som får
effekt även i skolan?
! Deltar ni i alla undervisningsmoment? Finns det påtryckningar angående
lämpligheten av vissa lektioner från era föräldrars eller era kamraters föräldrar?
! Vad anser era föräldrar om er skolgång och er framtid (hur ser det ut för flickor
med muslimskt ursprung)?
! Hur ser ni på skolk? Vad är orsaken till att man väljer att skolka?
! Gängverksamhet, kriminalitet, extrema grupper – förekommer det? I vilka åldrar
startar det? Vad lockar? Vad får det för påverkan på resten av omgivningen?
! Hur länge har ni bott i Sverige?
! Pratar era föräldrar svenska?
! Är de delaktiga i er skolgång och utveckling?
! Vilka tv-kanaler följer man hemma?
! Hur reagerar ni när ni ser bilder från era ursprungsländer där krig och fattigdom är
en del av vardagen?
! Vad gör ni på Internet? Deltar ni i några chattrum?
! Har ni någonsin blivit kontaktade av åsiktskontrollanter på chattrum eller rent
fysiskt i ert område?
! Lever ni trångbott? Vad upplever ni för konsekvenser av det?
! Hur ser er omgivande miljö här i området ut? Känner ni er säkra och trygga?
! Hur ser ni på er framtid?
! Hur ser ni på samhället ni lever i, känner ni som ni har samma möjligheter som
alla andra ungdomar?
! Har ni någonsin känt er diskriminerade? Om ja, på vilket sätt då?
FHS/CATS RAPPORT 10 (37)
2009-01-28
4. Analys av svar
4.1 Inledning
Radikalisering och de processer som leder i riktning mot våldsbejakande former av
extremism är oftast mycket komplexa och individuella sociopsykologiska processer.
Erfarenheter visar på att de heller inte alltid följer en linjär utveckling med identifierbara
faser utan kan ske hastigt. Oftast föregås radikalisering av rekrytering i våldsbejakande
miljöer eller i slutna grupperingar. Ibland kan dock rekrytering föregå radikalisering och
inte tvärt om. Processerna är oftast individuella varför det är vanskligt med alltför
generella slutsatser.
Den internationella forskningen om radikaliseringsprocesser pekar mot svårigheterna att
identifiera och isolera enskilda faktorer på vem som är påverkbar eller sårbar för
radikaliseringskrafter. Likaså har forskningen styrkt sambandet mellan olika former av
extremism som utnyttjar politiska skeenden och kan vara pådrivande för polarisering
inom samhället. Exempelvis har forskning från Holland påvisat att högerextremism var
en kausal faktor för ökningen av radikalisering och muslimsk extremism i landet.
Trots de brister som enhetliga sociopsykologiska profiler innebär har de holländska
myndigheterna ändå försökt utveckla en användbar modell som hjälper till att identifiera
och kategorisera individer i riskgrupper. Modellen är ett av flera redskap som syftar till
att urskilja individer i enlighet med både personlighetstyp och gradering av påverkbarhet
i relation till rollspelet inom gruppen. Även om gruppdynamik är avgörande för
färdriktningen mot våldsbejakande radikalisering, så har myndigheter utvecklat olika
preliminära indikatorer vilka kan indikera att en radikaliseringsprocess har påbörjats som
ger visuella varningssignaler. Följande indikatorer har identifierats som möjliga tecken på
radikalisering:
! Tvära förändringar i beteende t ex ökad frekvens av moskébesök, radikalt
förändrad religiös hängivelse i kombination med liknande krav på sin omgivning
(syskon och skolkamrater t ex); starkt ökat ”fritidsumgänge” med personer som
delar samma extremistiska världsåskådning; tecken på att isolera sig från forna
vänner och familjemedlemmar samt om de inte vill umgås med icke-muslimer.
! Tvära förändringar i de fysiska attributen (skägg, klädsel etc.)
! Utlandsresor till exempelvis Syrien, Jemen, Saudiarabien, Afghanistan, Pakistan,
Nordafrika och som varar i längre perioder med diffusa syften.
! Förändrad konsumtion av media, t ex radikala hemsidor och chattrum på Internet,
eventuellt ökat intresse för utländska TV-kanaler som grafiskt förmedlar
våldsbilder från Irakkriget och andra oroshärdar.
! Fysiskt krävande idrottsaktiviteter – särskilt kampsporter – i kombination med
förhållanden ovan.
FHS/CATS RAPPORT 11 (37)
2009-01-28
! Komplicerade familjeförhållanden (relationsproblem i hemmet, begynnande
kriminalitet, frånvaro av fadersfigur; trauman från konfliktdrabbade hemländer,
strikta förhållningsregler gentemot integrering och jämställdhet i samhället på
olika sätt – t ex genom att inte tillåta deltagande i simlektioner eller idrott där
pojkar och flickor mixas.)
Det är viktigt att understryka att även om några av dessa indikatorer är uppfyllda så
innebär det inte nödvändigtvis att personen i fråga har valt att anamma en radikal
åskådning och färdriktning. Avsaknad av radikaliseringsprofiler och säkra indikatorer har
föranlett ett ökat utländskt forsknings- och myndighetsfokus på s.k. mäklare. Dessa
sammanför på ett strukturerat sätt radikala individer med varandra på hemorten och
utomlands, samt framförallt i radikala miljöer som källarmoskéer.
4.2 Sammantagen bild:
! 29 av 30 respondenter beskriver oberoende av varandra en allmän ökning av
radikalisering de senaste fem åren även om man tycker det är svårt att precisera
exakt omfång på ökningen. Det är värt att understryka att de radikala individerna
är få, men har en relativt stor inverkan på omgivningen.
! Malmö utmärker sig (även i en europeisk kontext) i att det finns en stor andel
invandrare i proportion till befolkningen. Likaså finns det inte några riktiga
förorter som i exempelvis Göteborg och Stockholm utan bara stadsdelar. Inom
Malmö skiljer sig de närliggande stadsdelarna åt socioekonomiskt samt
förutsättningarna för trångboddhet, utanförskap, segregering och i vissa fall
radikalisering. Samtliga respondenter identifierade Rosengård som den stadsdel
där problematiken är störst. Radikalisering verkar även växa i andra stadsdelar
som exempelvis Södra Innerstaden, Lindängen och Fosie.
! En försvårande faktor för en sammantagen lägesbild är att bara på fem år byts
halva befolkningen ut i stadsdelen och oftast de som får arbete flyttar ifrån
Rosengård. Samtidigt beräknas det inofficiella invånarantalet i stadsdelen till det
dubbla eftersom många bor i Rosengård utan att registrera sig.
! Trots en upplevd ökning av radikalisering upplever samtidigt en övervägande
majoritet av respondenterna att ingenting görs i frågan. Den rådande
samhällsdebatten är undermålig med små marginella slutsatser som ofta inte är
grundade på att man vet hur man ska arbeta med dessa frågor. Många letar efter
beprövade verktyg men avstår oftast från diskussioner kring frågan av rädsla för
att befästa eller skapa fördomar.
! Samtliga respondenter, oberoende av varandra, pekar på samspelet mellan olika
gemensamma externa och interna drivkrafter som grund för ökningen av
radikaliseringen de senaste fem åren.
FHS/CATS RAPPORT 12 (37)
2009-01-28
4.2.1 Externa faktorer
Den främsta externa drivkraften som identifierades handlar om det som brukar kallas ”the
single narrative”. I första hand gäller det Irakkriget och i andra hand det som många
muslimer uppfattar som Västvärldens övergrepp mot muslimer i Irak, Afghanistan och i
andra regionala konflikter. Frustration och ilska i kombination med rädsla och ångest
förekommer ofta hos individer med bakgrund från konflikthärdar såsom Irak, palestinska
områden, Libanon och Somalia.
Trauman från dessa konfliktområden återspeglas ofta på skolgårdar och bland de
individer som blir föremål för socialtjänstens och polisens insatser. Barn och ungdomar är
en särskilt sårbar målgrupp för påverkan från radikala krafter. Komplicerade
identitetsfrågor som att stå emellan två mycket olika kulturer – där man varken känner
tillhörighet med Sverige eller sina föräldrars ursprungsland – förstärks ofta med
upplevelser av utanförskap, marginalisering, sysslolöshet och avsaknad av framtidstro.
Globaliseringen har lett till ett fragmenterat medielandskap, vars inverkan ofta bidrar till
att barn i allt större utsträckning exponeras mot allt mer våldsamma och ocensurerade
bilder från krig och konflikter. Omvärldens händelser utan filter påverkar barn väldigt
starkt. Upplevelser av verkliga eller uppdiktade orättvisor flyter ofta samman där
ungdomar samtidigt kan känna en lokal och global tillhörighet samt en stark positivt
laddad kollektivistisk känsla.
Ett ofta förekommande budskap från respondenterna var att lärare inte har strategier för
att hantera dessa frågor, samt att föräldrarna inte har rätt förutsättningar att hantera
problematiken med kulturkrockar. Varken skolor eller familjen verkar ha verktyg eller
strategier för att låta vilsna och oroliga ungdomar ventilera sina tankar om skeenden i
omvärlden. När skolor eller familjer saknar denna förmåga att diskutera skapas ett
vakuum som kan fyllas av andra former av gemenskap och tolkningar – exempelvis
radikala grupper med våldsbejakande budskap.
4.2.2 Interna faktorer
Den främsta interna drivkraften handlar om den extrema segregationen och utanförskapet
som upplevs i områden som Rosengård. Respondenter inom skola, socialtjänst och polis
återgav exempel på att det finns ungdomar som trots sin födsel och/eller uppväxt i
Rosengård aldrig har lämnat sitt bostadsområde och heller aldrig sett Malmös innerstad.
Segregationen leder till en ond spiral av utanförskap, arbetslöshet, misstro och bitterhet
mot samhället, och i sin tur ökad isolering.
Trångboddhet
Trångboddhet uppges av samtliga intervjuade som det allra största problemet i
hyresrättsdelen av Rosengård och som det som skapar grogrund för alla andra problem.
Herrgården, Törnrosen och Örtagården är de hyresrättsområden där trångboddheten är
som allra störst. Konsekvenserna av trångboddheten inkluderar ofta dåliga och
konfliktfyllda hemförhållanden för familjerna. I varje trappuppgång bor ett ovanligt högt
FHS/CATS RAPPORT 13 (37)
2009-01-28
antal barn. Trångboddheten innebär ofta att de inte kan vistas hemma på dagarna utan
dras till gatan där droger, kriminalitet, ungdomsgängsbråk och annat förekommer. Dessa
barn är ofta utlämnade och har ingenstans att göra sina läxor efter skolan eftersom de inte
kan vistas hemma, och drabbas då av negativ sysslolöshet.
En annan konsekvens av trångboddheten är att kvinnor/flickor är i en utsatt situation med
en större arbetsbörda med många barn/syskon att ta hand om i små lägenheter. Här
uppgav många respondenter att denna grupp likaså är extremt vaktade av männen i
området och av åsiktskontrollanterna och ofta utsätts för olika former av påtryckningar.
Segregation och former av enklavisering
Enligt respondenterna utgör utanförskapet och segregationen i Malmö ett väldigt stort
problem. Det finns ungdomar i Rosengård som aldrig har varit inne i Malmö city och som
inte känner till något annat än det område de bor i vilket skapar en känsla av hopplöshet
och frustration inför framtiden. Det finns även vuxna, speciellt kvinnor som aldrig har
rört sig utanför Rosengård och de lever då kvar i en ond spiral av arbetslöshet, brist på
utbildning och integrering i samhället. Detta förstärker en upplevd känsla av att man inte
tillhör det svenska samhället.
I vissa fall leder kombinationen av utanförskap, hopplöshet, frustration över bråkiga
hemförhållanden och inget framtidshopp till att ungdomar skapar sig en identitet genom
att ingå i en grupp där de får känna samhörighet. Det är då lätt hänt att de hamnar
antingen på den kriminella vägen genom ungdomsgäng eller på den religiöst radikala
vägen där andra former av missnöje mot samhället demonstreras.
Samtliga respondenter pekar på en markant ökning av enklaviseringen som i sin tur
medfört en ökad isolering och som i slutändan leder till en ökning av samtliga
ovannämnda faktorer. Det blir sammantaget en ond cirkel. Enligt många av
respondenterna så bottnar segregationen och enklaviseringen i boendepolitiken som akut
måste lösas. Vissa respondenter anser att inte fler invandrare bör tillåtas flytta till
Rosengård utan att man borde ”stänga området” för ny invandring.
Bristfällig introduktion för nyanlända invandrare
Ett annat stort problem är att invandrarföräldrar oftast fått en mycket bristfällig
introduktion, vilket medför en dålig uppfattning om hur samhället med lagar och
levnadsförhållanden fungerar. Detta förvärrar i sin tur arbetslöshet, segregation och
isolering eftersom dessa invandrarföräldrar aldrig integreras, vilket medför en oförståelse
– och många gånger även en stark motsättning – till det svenskt samhällsliv, kulturella
levnadsförhållanden och den demokratiska värdegrunden i stort.
Dels är man frustrerad över sin situation och dels bildas uppfattningar om ”svensken”
som är snedvridna, t ex att svenskar är promiskuösa och lever ett osunt liv och att man
ska akta sig för att beblanda sig med dem. Några respondenter hänvisade till att denna
bild aktivt utnyttjas av radikala grupper och åsiktskontrollanter (se 4.2.4) vilka spär på
fördomar och uppmanar till isolering. I många fall hänvisar dessa grupper till tolkningar
och restriktioner inom sin religiösa lära där vänskap med icke-troende individer aktivt
FHS/CATS RAPPORT 14 (37)
2009-01-28
motverkas. Respondenter påpekade att sådana radikala grupper ofta besökte nyanlända
invandrare för att påpeka ”vad som gällde.”
En ytterligare komplicerande faktor var bristfälligheter i språket. Respondenter påpekade
att på grund av bristfällig kunskap i svenska så engagerar sig vissa föräldrar inte i sina
barns skolgång eller utveckling. Detta leder i sin tur till att barnen ofta tar över mycket av
det praktiska ansvaret i hemmet som betalning av räkningar och kontakter med
myndigheter. När sedan ett barn råkar illa ut på ett eller annat sätt så står föräldrarna
handfallna. Ännu värre blir det om mer än ett barn i familjen råkar i problem.
4.2.3 Fokus mot specifika målgrupper
Sårbarheten hos barn och ungdomar har vid vissa tillfällen utnyttjas av organiserade
krafter som systematiskt riktar in sina rekryteringsinsatser mot specifika målgrupper. Ett
flertal respondenter pekade på att man stött på ungdomar som har dragits in i radikala
miljöer. Dessa ungdomar har skickats utomlands och återkommit till Sverige med en
utpräglad radikal och våldsbejakande attityd. Vidare pekade respondenterna på att
konvertiter överkompenserar sin övertygelse genom ett mer radikalt förhållningssätt. Den
systematiska rekryteringen har även inriktats på att nå ensamma och utstötta tjejer som
slutligen leder till konvertering, giftermål, utlandsresor och isolering från familjen.
Vissa respondenter antydde även att det förekom misstankar om extern finansiering för
resor till arabiska språkskolor, läger- och koranskolor. I vilken utsträckning
finansieringen skedde av andra länder eller till vilket syfte gick inte att utforska vidare
eller var ej inom mandatet för uppdraget.
Totalt finns uppskattningsvis ett 15-tal källarmoskéer i Malmö med omnejd.
Källarmoskéer med ett extremistiskt budskap i olika riktningar identifierades som en
framträdande radikaliseringsmiljö. Den allmänna uppfattningen bland respondenterna är
att många utsatta ungdomar får sina idéer från just källarmoskéer med uttalade
isolationistiska inslag i Malmöområdet och då främst Rosengård som är alla väldigt
inriktade på att nå ungdomar.
Antalet källarmoskéer med ett utpräglat våldsbejakande budskap uppskattas till mellan tre
och fem i Malmö varav en till tre stycken är lokaliserade i Rosengård. Exakt antal är svårt
att beräkna eftersom de kontinuerligt öppnas och stängs ned. Vissa uppger sig för att vara
etniska föreningar, vilket gör det svårt att utläsa vilka som är kulturföreningar och vilka
som är moskéer.
Den källarmoské som stängdes ner i början av sommaren 2008 – och som ockuperades
under november-december – är den som många respondenter identifierat som en av de
mest radikala. Den uppges ha sysslat med rekrytering, koranskolor, speciella kurser för
konvertiter samt trakasserat många i området både psykiskt och fysiskt.
Ett antal respondenter har även återgivit att det förekommit erbjudande om utlandsresor
inom vissa källarmoskéer men att denna verksamhet noggrant dolts för utomstående.
FHS/CATS RAPPORT 15 (37)
2009-01-28
Det finns en risk att åsikterna från källarmoskéerna överförs till skolan genom
rekryteringsförsök av marginaliserade ungdomar som approcheras.
4.2.4 Åsiktskontrollanter
Några respondenter pekar på att det finns en grupp ultraradikala män som agerar
åsiktskontrollanter i områden som Rosengård och att det finns en mycket stark hotkultur.
I Herrgården uppskattas det att så gott som alla kvinnor är nu beslöjade, något som de
själva uppger beror rädsla för åsiktskontrollanterna i området snarare än en ökad
hängivelse till traditionalism. Det förekommer även fall av fysiska trakasserier.
Respondenter återgav också att kvinnor av muslimsk härkomst som inte följer
åsiktskontrollanternas regler har blivit trakasserade och hotade i Rosengårds mest utsatta
områden. Även socialarbetare har blivit föremål för trakasserier när man delat ut
information om kvinnors rättigheter. Exempelvis trakasserar åsiktskontrollanter utvalda
kvinnor och ungdomar som vill delta i festligheter runtom i området som t ex
Rosengårdsdagen där unga flickor skrämdes iväg av åsiktskontrollanterna och inte
vågade uppträda på scen. Ett annat exempel är att man inför Ramadan skickade ut brev
och instruerade föräldrar att aga sina barn om de vägrade fasta.
Ytterligare exempel återges av respondenter på hur dessa åsiktskontrollanter trakasserar
föräldrar som inte lever på ett rättfärdigt sätt och att det finns fall av misshandel och t o m
mordbrand under sommaren 2008 där man misstänker att dessa grupper ligger bakom.
Trots tidigare polisanmälningar av mordbrandsoffret – en ensamstående kvinna med tre
döttrar – för omfattande trakasserier från bespottning till grova pistolhot i detta fall så
skedde ingen utredning eller efterföljande åtgärd. Det mest utsatta området är Herrgården
i Rosengård där man även lever med de sämsta levnadsförhållandena helt generellt.
Nyinflyttade familjer får besök hemma där företrädare för radikala grupper talar om för
dem vilka regler som gäller i Rosengård. Förhållningsreglerna omfattar bl.a. att kvinnor
som aldrig tidigare burit slöja nu tvingas till det, att flickor och pojkar inte får leka
tillsammans och cementera patriarkala maktstrukturer. Nyinflyttade familjer som aldrig
varit speciellt religiösa eller traditionella uppger att de levde friare i hemlandet än i
Rosengård.
4.2.5 Kommunala skolor
Skolor har goda förutsättningar att följa barns utveckling och förändringar eftersom de
har vardaglig kontakt med utsatta barn och ungdomar. Skolan spelar även en avgörande
roll för barn och ungdomars förutsättningar att kunna hantera komplexa förhållanden som
olika former av konflikter och påtryckningar. Den sammantagna bilden är att kommunala
skolor har problem att hantera frågor kring kulturkrockar och påtryckningar eftersom fler
och fler elever väljer att hoppa av kommunala skolor till friskolor. De som arbetar inom
de kommunala skolorna påvisar att skolor oftast inte har några riktiga strategier för att
hantera barn som kommer med den sortens svåra problem som en krigsdrabbad och
FHS/CATS RAPPORT 16 (37)
2009-01-28
förtryckt bakgrund medför. Ofta behöver barn omfattande terapisamtal och även om det
har försökts sättas in så är väntelistorna långa och många barn får inte den hjälp de
behöver.
En bidragande problematik är svårigheten för barn som upplevt trauma att dagligen
komma i kontakt med historier om svåra missförhållanden i hemlandet och i den
muslimska världen genom TV-bilder och Internet. Dessa hem har ofta utländska TVkanaler
på hela dagen med nyhetsbilder som inte omfattar självcensurering av olika
former av blodigt vålds- och konfliktscener. Barn utsätts här dagligen för starka
våldsbilder från krigshärjade områden med en växelverkan av en uppfattning om
gemensamt lidande, och om ett budskap som verkar gå ut på att det handlar om ett
systematiskt angrepp mot muslimer från västvärldens sida. Samtidigt vet barn att deras
släkt kanske befinner sig i dessa konfliktområden. Barnen har oftast ingenstans att
ventilera frågor kring detta som naturligt växer sig starka hos en del. Lärare och
skolkuratorer har uttryckt svårigheter att hantera detta och att det inte finns någon strategi
förutom att skicka de svåraste fallen till barnpsykiatrin.
Flera respondenter pekade på att detta bidrar till att underlätta radikala predikanter att
komma in och ta över och på sätt och vis få barnen och ungdomarna att känna trygghet.
Avsaknaden av ventiler för att reda ut olika frågetecken kring konflikter och
kulturkrockar pekar på brister inom skolans resurser och kompetens. Utanför skolgården
finns det också få resurser tillgängliga som illustreras av att det bara finns två
fritidsgårdar och 8 000 barn på Rosengård. Utanför och inom skolan arbetar ofta
ensamma eldsjälar med mycket komplicerade och resurskrävande frågor.
Även om nätverk finns för skolkuratorer som arrangeras av Socialstyrelsen om
patriarkala familjer, flickor och heder, så påvisar respondenter att skolpersonal behöver
ofta mer utökade utbildningar i kultur- och antropologirelaterade ämnen för att bättre
kunna bemöta svåra situationer med barn från andra kulturer eller krigshärjade områden.
Några respondenter underströk att det kunde göra mer skada än nytta att gå in och röra
upp en sluten och isolerad familj om man inte besitter rätt kompetens.
Nödvändigheten kring ytterligare kulturell kompetensutveckling hos skolpersonal blir
tydlig med det batteri av utmaningar som de dagligen stöter på i skolan: krav från
föräldrar på att skilja på pojkar och flickor och på extrem kontroll av sina döttrar som de
inte vill deltar i olika undervisningsmoment eller sitter tillsammans med pojkar i
klassrummet. Dessutom återges ofta exempel på pojkar som har fått i uppdrag att
kontrollera och styra sina systrar. En annan utmaning är familjefejder mellan och inom
olika etniska grupper.
Likaså tampas barn med kulturkrock och den förvirring som uppstår av de diametralt
olika budskap de får hemma om att uppfylla Koranens alla stränga levnadsregler,
gentemot de får av svenska lärare i skolan om levnadssätt, regler, syn på kvinnor osv.
Ofta kommer motstånd från flickornas egna föräldrar och syskon mot att leva
västerländskt.
FHS/CATS RAPPORT 17 (37)
2009-01-28
Ett annat problemområde är tvångsgiften som personer inom skola och socialförvaltning
stöter på och då handlar det om ungdomar så unga som 13-14 år som antingen skickas
bort över loven och kommer hem gifta eller som i vissa fall uppges vigas av imamer i
lokala området. Det rapporterades att väldigt många flickor gifts bort under sommarlovet
mellan årskurs 8 och 9. En hel del av dessa försvinner här för gott till hemlandet.
4.2.6 Friskolor
Respondenterna hade här blandade utsagor om vad som är positivt och negativt med
friskolor. De som talar negativt om friskolorna pekar på de religiösa och strikta
varianterna, och klassar alla friskolor som att ha en sammantagen negativ effekt både
utbildningsmässigt och kapacitet att återintegrera sig in i de kommunalt drivna skolorna
efter årskurs sju.
Många respondenter framhåller även problem med de religiöst strama friskolorna
eftersom barn ofta lär sig isolering från start. Man pekar på att pojkar och flickor inte får
sitta tillsammans eller umgås på rasterna, flickor är påpassade och får inte delta i
gymnastik samt tvingas många gånger att gå i syjuntor och feminint präglad undervisning
medan pojkarna får delta i utomhusaktivitet etc. Musikundervisning är ofta förbjudet i
dessa friskolor. Vissa friskolor kan då med denna prägel ibland bryta mot den svenska
skollagen.
Flera respondenter pekar på en stor rekrytering till religiösa förskolor och friskolor där
skolskjutsar och service på alla sätt ofta erbjuds. Här attraheras föräldrar som är rädda
och osäkra, och vars barn därmed dras in i något som är mer extremt än vad de själva är.
De som å andra sidan är positiva menar att de friskolor som inte är religiöst präglade men
som ändå tar emot många invandrarbarn från Rosengård och andra områden inte alls har
de problemen som de religiöst präglade skolorna har. Man menar här att friskolor kan
fungera väl om regelsystemet följs och svenska lagar respekteras.
4.2.7 Kulturföreningar
Samtliga respondenter har uppgett att många kulturföreningar inte är vad de uppger sig
vara. I vissa fall bedriver de i själva verket religiös verksamhet med en radikal hållning.
De motsätter sig aktivt all form av integrering i samhället och vilket de även uppmanar
sina medlemmar att göra. De motsätter sig likaså demokratiska styrelseformer medan
förtryck av kvinnor/flickor förekommer. Enligt många respondenter sker predikningarna
ofta på andra språk och där ett uttalat hat mot både Sverige och västvärlden förekommer.
Det är dock viktigt att understryka att väldigt få har ett våldsbejakande budskap.
Flera av de intervjuade uppger att föreningarna oftast visar två ansikten, ett mot Malmö
stad och ett annat mot sina medlemmar. Vid ansökning för bidrag så används all
”korrekt” retorik i form av demokrati, integration, kunskapssökande, positiv
sysselsättning, etc. De flesta av dessa kulturföreningar får sedan finansiella bidrag från
FHS/CATS RAPPORT 18 (37)
2009-01-28
kommunen utan att några motkrav ställs eller utan att några kontroller görs av genomförd
verksamhet.
Respondenter återger exempel på dessa kulturella föreningars verksamhet:
! Anordnandet av bönelokaler och radikala källarmoskéer
! Arrangemang av resor (som de kallar läger inför kommunen) till olika radikalt
religiösa evenemang
! Aktiviteter för pojkar medan flickorna tvingas stanna i lokaler och städa och laga
mat åt församlingen
! Inbjudan av radikala predikanter från andra städer som t ex Göteborg och
Stockholm men även en hel del från Danmark
! Insamling av pengar som skickas utomlands.
FHS/CATS RAPPORT 19 (37)
2009-01-28
5. Åtgärder
En överväldigande majoritet av respondenter anser att situationen i Rosengård är ohållbar
och kräver en rad olika åtgärder inte minst inom radikaliseringsområdet. Studien vill
särskilt lyfta fram några av de framförda förslagen till åtgärder:
Ändrad lagstiftning och politik
! Malmö stad önskar en förändring så att Migrationsverkets sekretess hävs för
kommunen när det gäller nyanlända flyktingars boende, så att man åtminstone vet
hur många personer som bor i området och därmed har en möjlighet att sätta in
åtgärder mot extrem trångboddhet.
! Trångboddheten är ett stort problem och måste akut åtgärdas.
! En lagstiftning som förbjuder tvångsgifte och arrangerade äktenskap bör
övervägas.
Förbättrad myndighetssamverkan och ökad utbildning
! Ansvarsförhållanden bör klarläggas om hur att förebygga radikalisering och
särskilt rollfördelningen mellan stat och kommun (t ex via Sveriges kommuner
och landsting).
! Samarbetet mellan Säpo och den öppna polisverksamheten kan förbättras. I
dagsläget får vi bilden av att det mer handlar om en envägskommunikation. Den
öppna delen föder Säpo med upplysningar men upplevs sällan få feedback.
! Det finns ett behov av att utveckla underrättelsetjänsten (inklusive utbildning för
närpoliser) i frågor som rör radikalisering – vilka tecken skall man leta efter, vilka
indikatorer finns, vilka är problematikens drivkrafter etc. Ökade resurser bör
riktas mot den polisiära kontaktverksamheten och utbildning av när- och
fältpoliser. I dag har närpolisen inte ett samlat grepp om lägesbilden. I detta arbete
är det också av yttersta vikt att skolorna har någonstans att vända sig när de
uppräcker indikatorer.
! Ramarna för SSP fungerar väl. Ett formaliserat nätverk bestående av
representanter från skolkuratorer, socialtjänst, barnpsykologiska avdelningar på
sjukhus och socialtjänst gör att erfarenheter kan tas tillvara och man kan nyttja
varandras tjänster vid behov. SSP-samarbetet och erfarenheter kring
radikaliseringsproblematiken bör dock utvärderas i syfte att identifiera
problemområden och för att utväxla erfarenheter mellan städer och kommuner. I
FHS/CATS RAPPORT 20 (37)
2009-01-28
dag saknas det organiserade former för att knyta an till s.k. ’best practices’ om
vilka verktyg och metoder som fungerar.
! Inrättandet av kommunala helpdeskar för att kunna stödja förvaltning, skola och
fältpersonal i utsatta kommuner i radikaliseringsfrågor bör övervägas.
! Ökad vaksamhet på vem kommunen anställer som förmedlande länk,
”brobyggare”/kulturtolkare4 för att undvika att fel personer söker sig till dessa
tjänster. Det har tidigare förekommit personer som hållit kurser för konvertiter
och varit medlem i den islamistiska föreningen, samtidigt skickas att medla i en
familjekonflikt med hedersrelaterade inslag. Personer kan söka sig till dessa
tjänster av fel anledningar och deras värderingar skiljer sig från kommunens.
Likaså bör uppmärksamhet riktas mot hemspråkslärarna då dessa används till allt.
De får gå hem och medla i familjekonflikter, tolka i olika situationer etc., men
man vet inte alltid vilka värderingar de har och förmedlar.
! Introduktionsträffar för nyanlända invandrare bör ske vid upprepade tillfällen
eftersom de nyanlända oftast kan ha svårt att ta till sig viktig information om
lagar, regler och värdegrund i samband första gången när andra mer praktiska
problem är mer näraliggande.
! Malmö stad bör överväga att ingå i ett kommunalt samarbete om radikalisering
med framför allt Köpenhamn, vilka redan ingår i ett större nätverk med
Amsterdam, Utrecht, Rotterdam, Liverpool och Essen.
Förebyggande arbetet i skolor
! Det finns ingen eller mycket lite vägledning utifrån läroplaner på hur man skall
handskas med radikaliseringsproblematiken. Det finns en rädsla att prata om detta
eftersom man är rädd att befästa eller t.o.m. skapa fördomar, vilket leder till att
ingen säger något. Det saknas verktyg för att på ett konstruktivt sätt hantera
problematiken. Utvecklingen och samordningen av dessa verktyg inom och
mellan kommuner bör prioriteras.
! Riktade förebyggande insatser bör redan göras redan vid lågstadiet eftersom
problemens dimension blir mer svårhanterlig med högre ålder. Dessutom riktar
sig vissa källarmoskéer medvetet mot minderåriga, då de dels är mer
lättpåverkade och dels att myndigheter har svårighet med insyn.
! Det är viktigt att skolan har en policy kring hur man skall hantera hur elever skall
sitta i klassrummen, delta i skolgymnastiken etc. Fenomenet att det i svenska
skolor finns föräldrar som kräver att det skall göras åtskillnad mellan flickor och
pojkar kräver att man från skolans sida har en plan för hur detta skall bemötas.
Det finns dock i dagsläget ingen centraliserad modell över hur man skall bemöta
4 Personen skall fungera som länk mellan det svenska samhället och den enskilde familjen.
FHS/CATS RAPPORT 21 (37)
2009-01-28
problemet. En likriktad modell mellan skolor hade underlättat vidhållningen av
policyn.
! Det behövs fler kultursekreterare som blir förmedlande länkar inom skolsystemet
för att medla mellan skolan och familjerna när förutsättningarna är svåra. För att
effektivisera, och samtidigt förhindra att verksamhet på ett olyckligt sätt
koncentreras till enskilda individer, behövs det ”kulturteam” inom skolor som kan
agera kollektivt i barnens intresse.
! Mer resurser krävs till krigs- och tortyr-teamen inom barnpsykiatrin.
! Läxhjälp bör erbjudas i olika anpassade former utanför hemmen med hjälp av
stadsdelsvärdar.
! Nya former för att säkerställa en dialog med mödrar som bjuds in till skolan men
som uteblir – t ex under förmiddagar för socialt umgänge. Dessa har ofta en
mycket begränsad kontakt med personer utanför familjen.
! Vissa friskolor med religiös prägel i Malmö sprider ett budskap som inte är
förenligt med den värdegrund som omfattar mänskliga rättigheter och ett
demokratiskt synsätt – det cementerar i stället patriarkala strukturer, spär på
utanförskap och enklavisering etc. Dessa friskolor får dessutom statliga bidrag för
sin verksamhet. Den statliga kontrollen av friskolorna har på det här området ”en
stor förbättringspotential”.
! Friskolor med religiös inriktning gör ibland att man tappar kontrollen över vissa
barn, då dessa institutioner gör det svårt för svenska myndigheter att utöva tillsyn
över den utbildning som bedrivs. Utbildning av t ex arabisktalande
friskoleinspektörer som kan ges möjlighet att kontrollera att friskoleverksamheten
efterföljer skollagen bör därför prioriteras.
! Man måste våga diskutera värderingar och ta upp jämställdhets- och
integrationsfrågor på en offentlig och öppen agenda. Det handlar om att ställa
frågor till lärare hur de hanterar när en flicka inte får göra samma saker som en
pojke etc, och att ha konkreta handlingsplaner för hur man skall gå tillväga i detta.
Dessa grupper väljer att leva i samhället men utanför dess normverk.
Kulturföreningar
! Det finns ett behov av att granska alla kulturföreningar i Malmö och dessa bör
redovisa sina verksamheter i detalj. Dels bör man granska vilka föreningar det är
kommunen finansierar och huruvida dessa egentligen inte bedriver
kulturverksamhet utan religiös verksamhet. Dels bör man granska finansieringen i
detalj och om detta sker genom externa utlandskällor.
FHS/CATS RAPPORT 22 (37)
2009-01-28
Forskningsområden
! Forskningsprojekt om social press, moralkontrollanter och åsiktsförtryck genom
att undersöka könsroller, kläder m m bör initieras och understödjas.
Påtryckningarna från åsiktskontrollanter skapar konflikter; man tvingas in i
sammanhang man normalt inte skulle söka sig till.
! Radikaliseringsprocesserna, dess karaktär och omfattning inom Malmö är
svårutforskade områden. Fortfarande vet vi för lite om radikaliseringskrafternas
omfång i Rosengård. Mer forskning behövs om bakomliggande faktorer och
radikaliseringsmiljöer för att få en sammantagen lägesbild. Individ- och
familjeenheterna i olika stadsdelar kan ge både insikt och viktig statistik om
tvångsäktenskap, anmälningar gällande hedersrelaterat våld, flickor i skyddat
boende, etc. Det vore värdefullt att systematiskt sammanställa denna statistik för
bättre insyn
! Liknande forskning som denna studie bör initieras av RK/IJ med fokus på andra
städer i Sverige för att jämföra lägesbilder och problemområden.
! RK/IJ bör likaså initiera studier kring indikatorer på radikalisering.
_______________________________________________________________________
FHS/CATS RAPPORT 23 (37)
2009-01-28
Annex – Lägesbild NL och DK
Inledning
Detta annex innehåller en sammanställning av förenklade lägesbilder rörande
radikaliseringsproblematiken i både Danmark (Köpenhamn) och Nederländerna
(Amsterdam/Rotterdam) byggt på sammanställt material och sekundärkällor i respektive
land. Avsikten med annexet är att få en snabb, översiktlig och jämförbar lägesbild över
liknande städer där man identifierat radikalisering som ett problem och där man vidtagit
olika preventiva åtgärder. Syftet är även att se lägesbilden i Malmö i ett bredare
geografiskt sammanhang där problem samt motåtgärder varit mer omfattande.
Köpenhamn valdes med anledning av dess nära geografiska läge med Malmö vilket utgör
Öresundsregionen. Amsterdam och Rotterdam valdes med anledning av att
Nederländerna tillsammans med Danmark har omfattande kunskaper kring lägesbilder
om radikalisering inom dessa städer, och där man vidtagit ett batteri av olika konkreta
åtgärder som kan verka som inspiration i andra kontexter.
Annexet bygger på omfattande intervjuer med verksamhetsansvariga kommunala
representanter i Köpenhamn, Amsterdam och Rotterdam om åtgärder som motverkar
radikalisering. Informationen bygger även på ett flertal konferenser om
radikaliseringsproblematiken där representanter från dessa kommuner presenterat
lägesbilder samt åtgärder. Informationen har i vissa stycken även verifierats av polisiära
källor med radikaliseringsfrågor som primär arbetsuppgift.
Följande frågor har ställts:
Fråga 1 – Radikalisering
! I vilken utsträckning är radikalisering ett problem i er stad? Hur manifesterar det
sig? Kan ni specificera exakt vilka utmaningar som är mest svårhanterliga?
! Vilka är de bakomliggande orsakerna till radikalisering lokalt? Kan ni specificera
särskilda dimensioner (interna/externa), dvs. vilka orsaker ligger vanligtvis till
grund för radikalisering – är det diskriminering (internt) eller omvärldsproblem
(externt)?
! Vilka specifika miljöer är en del av radikaliseringssfärerna i er stad
(källarmoskéer, skolor, universitet, fängelser etc.)?
FHS/CATS RAPPORT 24 (37)
2009-01-28
! Finns det några märkbara skillnader mellan olika grupper av invandrare med
avseende på sårbarhet och mottaglighet för radikalisering? Samlas olika etniska
grupper i specifika stadsdelar?
! Finns det tecken på att kvinnor utsätts för påtryckning av extremistiska individer
eller åsiktskontrollanter (att de ska bära slöja, ändra sitt beteende etc.)? Finns det
områden där detta förekommer?
Fråga 2 – Problemområden
I vilken utsträckning är följande faktorer ett problem i er stad? Har ni påträffat dessa
problem och vänligen kommentera i detalj hur omfattande problemet är:
! Trångboddhet och dålig levnadsstandard
– fattiga och konfliktfyllda hemsituationer (spelar dysfunktionella familjer
en roll)?
– svårigheter för barnen att göra hemläxor eller få stöd från familjen för att
fullfölja sin skolgång
– kvinnor och barn som är extremt påpassade av personer i området så de
tvingas till undergivenhet
! Segregation
– Hopplöshet och frustration inför framtiden? Social rörlighet?
– Har vissa aldrig vistats utanför sitt bostadsområde eller stadsdel?
! Enklaver
– Hur stor är omfattning av illegalt boende? Utgör detta ett stort problem I
er stad? Hur hanterar ni det?
! Bristfällig introduktion för nyanlända invandrare
– Till vilken utsträckning är dålig förståelse och kunskap om ert samhälle,
lagar och kultur en faktor för isolering?
– I vilken utsträckning utgör föräldrarnas bristfälliga språkkunskaper en
möjlighet för barnen att ta över ”kontrollen” över familjen?
Fråga 3 – Skolor
I vilken utsträckning är skolor i er stad utrustade att hantera radikalisering?
! Finns det strategier för att ge stöd till barn som kommer från traumatiserade
förhållanden (konfliktländer etc.)?
! Förekommer det konflikter mellan lärare och föräldrar över innehållet i
undervisningsmomenten?
! Lämnar elever de kommunala skolorna för religiösa privatskolor när de inte
accepterar den allmänna undervisningen?
! Förekommer det tvångsgiften av barn och ungdomar (vid utlandsresor etc.) Hur
unga är de då?
! Utförs kontroller av vad som lärs ut i privata skolor med religiös inriktning?
Följer det er skollag och hur upprätthåller ni dessa regler?
FHS/CATS RAPPORT 25 (37)
2009-01-28
Fråga 4 – Kulturföreningar
I vilken utsträckning spelar kulturföreningar med religiös inriktning en roll i
radikaliseringen?
! När en kulturförening ansöker om finansiering, överensstämmer dess aktiviteter
med den faktiska verksamheten? Finns det tillfällen då man upptäckt att så icke
varit fallet och varför?
! Finns det mekanismer som kan kontrollera att kulturföreningar verkligen följer
reglerna?
! Har det förekommit tillfällen då dessa föreningar har motsatt sig demokratiska
principer? Förekommer det förtryck av kvinnor?
! Har ni påträffat kulturföreningar med religiös inriktning och moskéer som får sin
finansiering från utlandet? Vilka länder är det I så fall som står för finansieringen?
Fråga 5 – Forskning
Bedrivs det någon forskning i er kommun och i så fall av vem och inom vilket/vilka
områden?
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
Vilka är de mest framgångsrika satsningar som er kommun har vidtagit för att motverka
radikalisering och varför?
FHS/CATS RAPPORT 26 (37)
2009-01-28
Lägesbild Köpenhamn
Inledning
Köpenhamn har en total befolkning på 509 000 invånare (2008) varav över 20 procent
utgörs av individer med invandrarbakgrund. Företrädare för de myndighetsföreträdare vi
talat med menar att Köpenhamn är en stad med mångkulturella inslag och med relativt
hög tolerans för olikheter. Detta åskådliggörs bl a av de närliggande men
socioekonomiskt skilda stadsdelarna Norrebro, Österbro, Christiania och Vesterport.
Danmark har under de senaste fem åren upplevt en dramatisk skärpning av säkerhetsläget
som kombination av en alltmer ökad polariserad högerinriktad inrikesdebatt kring
invandring; efterdyningar av globala protesterna och bojkott mot Jyllandspostens
publicering av Muhammed-teckningar och fyra terroristrättegångar i snabb följd under de
senaste tre åren (Glostrup, Said Mansour, Vollsmose, Glasvej).
Radikaliseringsbilden i Köpenhamn kompliceras av det faktum att Danskt Folkeparti
driver en hård invandringspolitik, att muslimska extremiströrelsen Hizb-ut-Tahrir har
stark närvaro och att andra extremiströrelser som autonoma vänsterideologiska krafter är
periodiskt i rörelse med våldsamma kravaller mot poliser (exempelvis vid rivningen av
ungdomshus eller andra starkt mobiliserande frågor). Utländska gängbildningar som
kombinerar kriminella syften och ideologiska förtecken är ytterligare en ny trend.
I mångt och mycket anses radikaliseringen vara ett storstadsfenomen då man upptäckt
förekomsten av radikala krafter främst i Köpenhamn och Århus och även till viss del i
Odense. Inom Köpenhamns kommun har man inga segregerade bostadsområden som är
isolerade från den centrala stadskärnan. Norrebro är ett uttalat invandrarområde men
anses vara relativt förskonat från segregering. I Köpenhamns kommun klassificeras
officiellt fyra områden som utsatta bostadsområden: Mjölnerparken, Akacieparken,
Tingbjerg och Aldersrogade.
Radikalisering har länge ansetts vara ett växande problem i Danmark. Den danska
säkerhetstjänsten PET har sedan 2004 tagit flertalet initiativ att föra samman olika aktörer
inom det danska samhället för att föra en dialog kring problemet. Främst fokuserar
danska insatser på att stärka rådande SSP-former. Ett batteri av olika initiativ har
successivt tagits fram olika aktörer och den, av regeringen utvecklade, nationella strategin
för att motverka radikalisering.
Sammantagen lägesbild utifrån våra frågeställningar:
Fråga 1 – Radikalisering
! Radikaliseringen i Köpenhamn är ett relativt litet fenomen och inte speciellt
synligt eftersom det finns enbart ett fåtal utsatta bostadsområden där
FHS/CATS RAPPORT 27 (37)
2009-01-28
radikalisering med åsiktskontrollanter eller andra former för synligt förtryck
förekommer. Förutom PET:s egna preventiva insatser och brottsärenden har man
från kommunens sida erkänt att man har svårt att precisera omfattningen av
radikalisering och därmed har man påbörjat punktinsatser i vissa områden. En av
de mest synliga insatserna är den s.k. Hotspotinsatsen i Valby där fyra fältarbetare
har ansvaret för uppsökande verksamhet bland ungdomar. Denna modell bygger
på den framgångsrika Hotspotinsatsen från Rotterdam som använts för att
bekämpa otrygghet och kriminalitet genom ökad koordinering och målinriktade
insatser.
! Tecken på radikalisering har identifierats av kommunens anställda och insatserna
har prioriterats för att ge ökade förutsättningar för fältarbetare att förebygga och
hantera insatserna inom ramarna för SSP-samarbete. Man har inte
uppmärksammat en ökning av full beslöjning av kvinnor i någon bredare
bemärkelse och man har heller inte sett tecken på att åsiktskontrollanter skulle
utgöra ett problem. En av orsakerna kan vara att utsatta bostadsområden är
geografiskt begränsade också till antal och att invandrarområden är relativt
uppblandande och integrerade inom Köpenhamns olika distrikt.
! Radikaliseringsproblematiken omfattar ett brett spektrum av pådrivande faktorer
från utrikespolitiska skeenden och konfliktområden till invandrarfientlighet,
utanförskap, arbetslöshet, diskriminering och mediedrev mot extremister (ofta
synligt förekommande i samband med Muhammedteckningarna).
! Det finns ett begränsat antal källarmoskéer i Köpenhamn och ingen av dessa anses
vara våldsbejakande. En faktor är att extremister anses vara mycket fåtaliga. Detta
har varit tydligt när man granskat kontakterna mellan de terroriståtalade i de olika
rättegångarna som alla verkar ha rört sig i samma radikala kretsar.
! Det finns inga synliga tecken på att radikala krafter är något stort problem vid
skolor eller universitet. Hizb-ut-Tahir har dock ett starkt fotfäste i Köpenhamn
men myndigheterna anser dock inte att de utgör någon kanaliserande roll för mer
radikala våldsbejakande yttringar.
! Det finns heller ingen etnisk uppdelning av radikalisering som är identifierbar
eller relevant. Dock har man sett en ny trend där invandrargäng ofta omfattar
radikalisering såväl som kriminalitet. Denna trend förväntas växa i omfattning och
betydelse.
Fråga 2 – Problemområden
! Köpenhamns kommun arbetar hårt med insatser mot de fyra utsatta
bostadsområdena. Man har nått stora framgångar i Mjölnerparken med dramatiskt
fallande kriminalitet under 2008 och man har utvecklat en omfattande och väl
finansierad bostadssocial strategi för hela området. Detta invandrartäta
FHS/CATS RAPPORT 28 (37)
2009-01-28
bostadsområde består av 2 200 individer varav 93 procent har invandrarbakgrund
(38 olika nationaliteter) med över 80 procent lever på socialbidrag. De senaste två
åren har man lyckats sänka ungdomskriminaliteten genom ett stort antal åtgärder.
! Totalt sett finns det fyra officiellt klassificerade utsatta bostadsområden som
omfattar 11 848 invånare enligt beräkningar gjorda år 2007. Nästan hälften av
Köpenhamns bostadsområden som ligger i högriskzonen ligger i bostadsområdet
Norrebro. Hela Köpenhamns kommun omfattar totalt 32 000 individer som bor i
både utsatta områden och högriskzoner. Köpenhamns kommun har omfattande
integrationsprojekt som bygger på att förbättra dessa områden mellan åren 2007-
2010. En integrationsbarometer med indikatorer om sysselsättning, utbildning och
bostadspolitik för varje stadsdel ger en översikt över framgångar samt fortsatta
utmaningar.
! Inom Köpenhamns kommun drivs en aktiv politik för att ändra sammansättningen
inom utsatta bostadsområden för att motverka enklavisering, arbetslöshet och
utanförskap. Enligt danska erfarenheter finns ett samband mellan radikalisering
och sociala problem i bostadsområden och att detta i sin tur kan leda till parallella
samfund. Därför har man i de fyra utsatta bostadsområden Mjölnerparken,
Akacieparken, Tingbjerg och Aldersrogade krävt att nytillträdda hyresgäster
måste ha ett arbete inom kommunen eller vara i heltidsutbildning.
! Köpenhamns kommun anser inte att det förekommer oregistrerade bostadsgäster i
någon större utsträckning (i jämförelse med situationen i Malmö).
! Trots utsatta bostadsområden med högt invandrarantal så förekommer sällan
rapporter om åsiktskontrollanter.
! Köpenhamns kommun arbetar preventivt med att bryta isolering för invandrare
och utsatta bostadsområden. Man ser bristfälligheter i språkkunskaper som ett
problem men har introducerat språktest samt medborgarkunskap som
obligatoriska krav för danskt medborgarskap.
Fråga 3 – Skolor
! Många skolor konfronteras med problematiken kring barn med traumatiserade
upplevelser från konflikter. Köpenhamns kommun försöker identifiera skolor med
bredast erfarenheter och har för avsikt att sammanställa ’best practice’ för skolor
inom kommunen.
! Kommunen har ingen insyn i vilken utsträckning konflikter mellan föräldrar och
skolpersonal förekommer och det verkar på ytan som om detta inte är ett utbrett
problem.
! Det finns friskolor inom Köpenhamn som fungerar enligt gällande förordningar
och det finns få indikatorer på att dessa inte följer skollagen. Ett intressant
FHS/CATS RAPPORT 29 (37)
2009-01-28
fenomen är att religiösa friskolor förlorar elever till skolor som står i kommunal
regi.
! Dansk media har rapporterat om förekomsten om tvångsgiften i unga åldrar men
man har svårt att uppskatta utbredningen.
Fråga 4 – Kulturföreningar
! I Danmark stramar man just nu åt finansieringen av föreningar med nya
evalueringsformer samt utvärdering av framgång och effekt av verksamhet.
! Det finns ett fåtal exempel på kulturella föreningar som maskerar religiös
verksamhet men dessa har exponerats av media.
! Man ser heller inte med oro på någon extern finansiering från andra länder. Om
det existerar har man ingen kunskap om hur pass utbrett det är.
! I Köpenhamn har man inte märkt av några föreningar som skulle motsätta sig
demokrati, jämlikhet mellan könen etc. med undantag för debatten kring Hizb-ut-
Tahir.
Fråga 5 – Forskning
! MHT Consult har påbörjat ett forskningsprojekt kring radikaliseringens omfång
och kringliggande problematik i Köpenhamn.
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
! Köpenhamn driver för närvarande en omfattande integrationskampanj som heter
VI KBH’R (We Copenhageners) som inspirerats från Amsterdam och man har
budgeterat för ett program för att motverka radikalisering som inkluderar
rådgivning över telefon, kompetensutvecklingskurser för stadsanställda och en
grupp fältmentorer som stöttar arbetet som bedrivs.
! Köpenhamns kommun ingår i ett kommunalt samarbete om radikalisering med
Amsterdam, Utrecht, Rotterdam, Liverpool och Essen.
FHS/CATS RAPPORT 30 (37)
2009-01-28
Lägesbild Amsterdam
Inledning
Amsterdam är Nederländernas största stad med ca 1,4 miljoner invånare. Precis som i
Rotterdam så har ungefär hälften av befolkningen utländsk bakgrund med 172 olika
nationaliteter. De största muslimska invandrargrupperna är främst turkar och marockaner
men även indonesier och somalier utgör stora grupper.
Det var i Amsterdam 2004 som regissören Theo van Gogh bestialistiskt mördades på
öppen gata av en 26-årig islamistisk extremist. Van Gogh-fallet utlöste enorma latenta
spänningar inom landet om invandring och ledde en livlig offentlig debatt om vilka
konsekvenser brytpunkten mellan interna integrationsproblem och externa händelser i
omvärlden kan skapa. Detta ledde till ett batteri av olika preventiva åtgärder av
holländska myndigheter. För Amsterdams räkning har kommunen sedan satsat stora
resurser på att motverka och förebygga radikalisering och en omfattande handlingsplan
har utarbetats.
Vidare har man även satsat på forskning om radikaliseringsproblematiken för att öka
kunskapen i frågan. Den initiala forskningen visade bland annat att två procent av
Amsterdams unga muslimer på ett eller annat sätt var mottagliga för radikala idéer.
Forskningen har också visat att den stigmatiserande debatten mot invandrare har bidragit
till att försvåra identiteten för unga muslimer som i vissa fall sökt sig till mer radikala
hållningar.
I kommunens handlingsplan ingår nu en rad projekt och kampanjer för att motverka
radikalisering bland ungdomar och motverka dess bakomliggande faktorer.
Sammantagen bild utifrån våra frågeställningar:
Fråga 1 – Radikalisering
! Mordet på Theo van Gogh har lett till en kraftig polarisering och stärkt
främlingsfientligheten. Man ser här en tydlig växelverkan mellan olika former av
extremism.
! Radikalisering anses vara på uppgång i Amsterdam. Man har noterat att ett flertal
radikala grupper vunnit fotfäste men endast en liten del av dessa är
våldsbejakande. Man uppskattar att ca 1 500 personer i Amsterdam tillhör
islamistiska radikala grupper.
! Man ser det som en stor utmaning att fånga upp de ungdomar som har blivit
radikaliserade och försöka vända tillbaka till samhället.
FHS/CATS RAPPORT 31 (37)
2009-01-28
! Fältarbetare i Amsterdam har uppgett svårigheten att arbeta med ungdomar med
starkt befäst radikala åsikter och dikotom världsåskådning. Uppsökande
verksamhet av fältarbetare är utmanade eftersom man många gånger blir kallade
för ”takfir” och avvisade. Därför försöker man rekrytera fler muslimer till
fältarbeten som kan befästa trovärdighet.
! Man ser i Amsterdam både de interna och de externa faktorerna som de
grundläggande orsakerna till den ökande radikaliseringen och man anser att båda
spelar lika stor roll.
! I Amsterdam finns det ett stort problem med diskriminering gentemot muslimer.
Kriminaliteten är hög bland marockanska ungdomar och många arbetsgivare
diskriminerar dem.
! De grupper som anses vara mest sårbara för radikaliseringskrafter är marockaner
men även somalier, afghaner och irakier (dock i mindre utsträckning).
! Man ser en stor klyfta mellan första generationens invandrade muslimer och
andra- och tredje generationerna. Ett återkommande problem är att föräldrar och
barn som har kommunikationsproblem aldrig diskuterar Islam.
! Anledningen till att ungdomarna inte går till de stora moskéerna är för att de
upplever Imamerna som gammalmodiga. Dessa Imamer kommer ofta från andra
länder och förstår inte sig på ungdomars förutsättningar i Nederländerna. Istället
för att gå till moskéer har många sökande ungdomar börjat mötas på informella
mötesplatser där man diskuterar islam och kan ventilera sina frustrationer och
frågeställningar.
! Man har uppgifter som tyder på att fängelser utgör en radikaliseringsmiljö och
fungerar som rekryteringsbaser. Från kommunens sida försöker man fånga upp
radikala individer direkt när de friges för att erbjuda stödprogram. Detta gör man
även för dem som avtjänat fängelse för terrorism.
! I Amsterdam vet man att det förekommer åsiktskontrollanter i de mest
segregerade områdena som tvingar kvinnorna i området att börja slöja och utsätter
dem för förtryck och påtryckningar på olika sätt. Man tror dock inte att det är
organiserat.
! De senaste tio åren har man sett att Islam har blivit viktigare för andra- och tredje
generationens muslimer. Många flickor revolterar mot samhället och visar sin
stolthet genom att börja bära slöja etc.
FHS/CATS RAPPORT 32 (37)
2009-01-28
Fråga 2 – Problemområden
! Segregationen är ett problem som man försöker komma till rätta med men man
har ännu inte gjort lika många insatser som i Rotterdam.
! I Amsterdam lever de flesta marockaner i den västra delen av staden och denna
del är starkt segregerad. Här finner man även personer som tidigare dömts för
terrorbrott – det är hit de kommer när de kommer ut från fängelser.
! I Amsterdam uppskattas de illegala och oregistrerade invandrarna till att vara
mellan 15 000 – 50 000 i antal.
! I de olika boendealternativ som erbjuds i Amsterdam kan man antingen äga sin
bostad (vilket muslimer nästan aldrig gör eftersom de inte vill betala ränta),
ställa sig i bostadskö (som är väldigt långa) eller flytta till de mindre bra
områdena (där de flesta nyanlända invandrare hamnar).
! Frekventa razzior genomförs med inriktning mot adresser som misstänks inhysa
oregistrerade och/eller illegalt boende individer. Trångboddheten anses inte vara
särskilt omfattande.
! I Nederländerna har man en hel del introduktions- och utbildningsprogram för
nyanlända. Det råder ändå stora problem med invandrare som aldrig lär sig
behärska språket och som direkt hamnar i utanförskap och utanför
arbetsmarknaden.
! I Amsterdam känner man igen problematiken med att föräldrarnas integrationsoch
språkbarriärer leder till att barnen ofta får övertaget.
! Man vet att det finns ett stort problem med barn som inte kan läsa sina läxor
hemma eller för det stöd eller trygghet de behöver för att fullfölja sin skolgång.
! Kvinnor och flickor blir väldigt påpassade av både familjemedlemmar och
åsiktskontrollanter.
Fråga 3 – Skolor
! Man ser en ökad radikalisering i skolorna. De muslimska ungdomarna har i
högre grad börjat anamma ett alltmer radikalt synsätt. Man har infört
tvådagarsprogram för att träna lärare i att känna igen indikationer på
radikalisering. Man har även upprättat ett kontor dit man kan rapportera fall,
ställa frågor och be om stöd. Kontoret kallar vid behov in socialen och polisen
för att samarbeta kring ett visst fall.
FHS/CATS RAPPORT 33 (37)
2009-01-28
! Man uppger att de ungdomar som dras till de s.k. stadsrumsmoskéerna oftast
känner varandra från gatorna och de allmänna mötesplatserna.
! Amsterdam har 15 muslimska grundskolor som är moderata i sin inriktning.
Kommunen kontrollerar noga att skolorna följer skollagen och generellt ser man
mycket positivt på dem som sköter sig. Här finner man välutbildade personer
som står för tolerans och därför kan ifrågasätta extremismen och motstå
rekryteringsförsök.
! Det finns emellertid skolor som inte helt följer skollagen och som bedriver
strikta koranskolor på helgerna även om de sköter sig på vardagarna. Man
saknar insyn i de informella helgverksamheterna.
! Man har problem med tvångsgiften hos unga, hos främst turkar och somalier.
Fråga 4 – Kulturföreningar
! De flesta muslimska kulturföreningarna i Amsterdam är kopplade till moskéer
och arbetar med sociala aktiviteter. Kommunen finansierar endast de sociala
aktiviteterna och inte de religiösa och det finns strikta regler kring detta. Man
vet dock inte om det förekommer att pengar flyttas från en aktivitet i till annan
inom samma organisation.
! Det har förekommit föreningar som motsätter sig demokrati, där har man dock
varit noga med att vidta åtgärder mot dem i ett tidigt skede. Man tror att det
fortfarande finns ett mörkertal.
! Utländsk finansiering av föreningar och institut förekommer.
Fråga 5 – Forskning
! Amsterdams kommun har i stor utsträckning finansierat forskning om
radikaliseringsproblematiken. Bland annat har Institute for Migration and Etnic
Studies vid Amsterdams Universitet genomfört en forskningsstudie som fått stå
till grund för kommunens handlingsplan ”Amsterdam mot Radikalisering”. Här
pågår fortfarande en rad studier om fenomenet där resultaten förväntas i år.
! Man vill även beställa en utvärdering av kommunens handlingsplan och
åtgärder under 2010.
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
! Att stärka självförtroendet och identiteten hos invandrarungdomar.
! Att bekämpa de främsta grogrunderna till radikalisering.
! Att arbeta mot bristen på förtroende gentemot politikerna och myndigheterna.
FHS/CATS RAPPORT 34 (37)
2009-01-28
Lägesbild Rotterdam
Inledning
Rotterdam är Nederländernas andra största stad efter Amsterdam. Med världens näst
största hamn efter Shanghai betraktas staden som en viktig ekonomisk och strategisk
mötespunkt. Nästan hälften av Rotterdams befolkning är invandrare (av stadens 587 000
invånare är 276 000 invandrare) och staden rymmer 176 olika nationaliteter. De största
muslimska invandrargrupperna är främst turkar och marockaner men även Indonesier (en
f d holländsk koloni) och somalier utgör stora grupper.
Rotterdam lider av stora sociala problem med omfattande kriminalitet. Detta har skapat
ett stort missnöje och även hjälpt högerradikala in i riksdagen. Efter mordet på
filmskaparen Theo Van Gogh har detta missnöje mest riktats mot muslimer och skapat en
omfattande och stark polarisering inom landet. Det har också lett till en livlig offentlig
debatt om vilka konsekvenser brytpunkten mellan interna integrationsproblem och
externa händelser i omvärlden kan skapa och det har föranlett till ett batteri av olika
preventiva åtgärder.
Muslimsk extremism och radikalisering i Rotterdam ses fortfarande som jämförelsevis
liten (i motsats till exempelvis Amsterdam) men signifikant enligt representanter från
Rotterdams kommun. Man har dock insett att det är en problematik som växer.
Rotterdams kommun har i samverkan med regeringen och andra kommuner handlat
kraftfullt och sett till att skapa omfattande åtgärder för att förebygga radikalisering enligt
en nationell strategi, men även via olika lokala program.
Sammantagen bild utifrån våra frågeställningar:
Fråga 1 – Radikalisering
! Radikaliseringen i Rotterdam är liten men signifikant enligt representanter från
Rotterdams kommun. Man ser inte en lika utmärkande ökning med full beslöjning
av kvinnor i vissa områden så som i Sverige.
! Det vi i Sverige beskriver som källarmoskéer kallar man i Holland för
stadsrumsmoskéer (”city-room mosques”). Man har märkt av en ökning av dessa
och även sett en hel del affärer och liknande lokaler omvandlas till mötesplatser
efter arbetstid. Ett fåtal av dessa har en våldsbejakande inriktning. Det finns
försök från de våldsbejakande grupperingarna att närma sig men dessa försök
avvisas oftast av moskéerna.
! Vissa radikala krafter, främst från salafistiska grupperingar, har förekommit i
skolor och universitet. Ett exempel är gruppen Hizb-ut-Tahir som redan har ett
FHS/CATS RAPPORT 35 (37)
2009-01-28
relativt väletablerat säte i Amsterdam och som även har försökt få fotfäste i
Rotterdam.
! Både de interna och externa drivkrafter som vi funnit i Sverige är liknande de i
Rotterdam och det går inte att urskilja om de externa eller interna är mest
avgörande.
! En orsak till den ökade polariseringen och radikaliseringen är högerextremismens
framfart i landet. Rotterdams karta visar marockaners dominans i den norra delen
av staden medan turkarna dominerar i den södra. Det finns uppenbara tecken på
att högerextremisterna får stöd i områden runt omkring Rotterdam och bildar en
ring runt staden.
! Identitetsfrågan är komplex i Rotterdam då invandrare från Turkiet föredrar att
kalla sig för turkar medan marockanerna oftast identifierar sig som muslimer.
! Den somaliska gruppen är mycket mindre men identifieras som den andra mest
utsatta och sårbara gruppen för radikalisering efter marockanerna. Man fokuserar
även insatser på pakistanier och indonesier.
! Marockaner har svårare att anpassa sig och många lever under hårda sociala
förhållanden med dåliga förutsättningar att ta sig ur sitt utanförskap.
! Åsiktskontrollanter av den sort man finner i Sverige var däremot inte ett problem i
Rotterdam. Det man kan urskilja är att muslimska kvinnor och flickor i många fall
var påpassade av sina familjer, dock har detta sin orsak i kulturella aspekter
snarare än religiösa dito.
Fråga 2 – Problemområden
! En rad åtgärder mot segregation har dämpat problemen med trångboddhet och de
negativa yttringar som detta medför. I invandrartäta områden är ändå
segregationen ett faktum och man tampas med många av de sedvanliga problemen
– socioekonomiska brister som hög arbetslöshet, hög kriminalitet, diskriminering
och utanförskap.
! I Rotterdam lever invandrare relativt nära centrum och de flesta ungdomar rör sig
både i city och utanför sina egna bostadsområden på regelbunden basis.
! Rotterdams kommun arbetar mot etableringen av parallella samfund och har ett
batteri av åtgärder för att främja diversifiering inom områden. Exempelvis har
man sedan 2007 en lag som kräver att man måste tjäna 20 procent över minimilön
för att flytta till vissa bostadsområden som tidigare varit segregerade, man väljer
bort grundat på inkomst och inte etnicitet.
FHS/CATS RAPPORT 36 (37)
2009-01-28
! Noggranna kontroller utförs för att upptäcka bidragsfusk.
! Kontroller sker av att folk inte bosätter sig i områden utan att registrera sig men
resultaten är fortfarande inte fullkomliga.
! Trots en rad introduktionsprogram har man problem med invandrare som aldrig
lär sig behärska språket och som till följd av detta hamnar i ett utanförskap med
svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Fråga 3 – Skolor
! Skolor har problem att hantera svåra situationer med barn från olika bakgrunder
som gått igenom traumatiska upplevelser.
! Det förekommer konflikter mellan skolpersonal och föräldrar och det har också
förekommit att barnen har plockas ur den kommunala skolan för att sättas i en
religiös friskola som ses ligga mer i enhetlighet med familjens värderingar.
! Man ser en ökning i ungdomars religiositet. Dels är det många ungdomar som
väljer att markera sitt ursprung genom att t ex. börja bära slöja och be i
korridorerna under lektionstid. Upplevelsen av att Islam är under attack och att
muslimer är diskriminerade är stark och många lärare oroar sig för radikalisering.
! Religiösa skolor är fullt tillåtna i Nederländerna och ses ofta som ett bra alternativ
för föräldrar som vill att deras barn ska skola på katolskt, muslimskt eller annat
vis.
! I de muslimska friskolorna är det ett återkommande problem att de sköter sig
dåligt, håller låg standard på deras undervisning som leder till att en stor del av
ungdomarna inte går ut grundskolan med godkända betyg.
! I Nederländerna har man har man inte problem med efterföljning av skollagen.
Man utför noga kontroller och man har länge fokuserat på de muslimska
friskolorna på grund av att det ofta förekommer problem. I fjol stängdes fyra
muslimska friskolor i Rotterdam och Amsterdam.
! Man tror att rekrytering i skolor förekommer, dock oklart i vilken utsträckning.
! De kommunala skolorna har varit bra på att uppmärksamma radikalisering och be
kommunen om hjälp. De privata skolorna har tenderat att inte uppmärksamma
problematiken lika mycket eftersom de är rädda för dålig publicitet.
! Tvångsgiften i unga åldrar förekommer men man har svårt att uppskatta hur
utbrett det är. Även om moskéerna hävdar att de inte viger barnen finns det
uppgifter om att de har gett sin välsignelse till giftermål.
FHS/CATS RAPPORT 37 (37)
2009-01-28
Fråga 4 – Kulturföreningar
! I Nederländerna har man stramat åt finansieringen av föreningar. Numera finns
det krav på att finansieringen skall vara aktivitetsbaserad och alltid knuten till
social/kulturell verksamhet (aldrig religiös). De har höga krav på att föreningarna
skall återrapportera och visa resultat. Man har uppföljningsprogram som
kontrollerar att föreningarna följer sina åtaganden.
! I Rotterdam har man inte märkt att några föreningar skulle motsätta sig demokrati,
detta har dock förekommit i Amsterdam.
! Det förekommer utländsk finansiering av moskéer och institut vilket
återkommande rapporterats av den holländska säkerhetstjänsten AIVD och
terrorismkoordinatorns kansli i regeringskansliet, NCTb.
Fråga 5 – Forskning
! Rotterdams kommun kommer detta år att beställa en studie om en geografisk
karta på alla islamistiska, högerextrema och djurrättsaktivister. Man vill
undersöka olika hierarkier och dynamiken mellan etniska grupper och
beteendemönster.
! Utvärdering av alla åtgärder genomförs i början av 2010.
Fråga 6 – Framgångsrika satsningar
! Att öka förtroendet mellan den muslimska delen av befolkningen och regeringen
genom olika gemenskaps- och brobyggarprogram som får dessa grupper att känna
sig välkomna.
! Att arbeta mot ett ökat samspel mellan olika åtgärdsprogram.

Samtidigt så måste jag som Malmöbo försvara en del av vår (gamla) invadrarpolitik.

För utan invandrarna så hade vi inte haft något så pass unikt som ”Möllan” i Malmö.

Jag har nog upplevt det mesta av livet på vår planet men har aldrig stött på något så unikt som området rundt Möllevångstorget i Malmö.

Innan våra invandrare, de som integrerade sig själva, vågade ta upp konkuransen med alla sex och spelklubbar (de flesta illegala) så var det nästan ingen ”normal” människa som vågade sig ut i miljön rundt ”Möllan” efter mörkrets inbrott.

Så gott som hela området bestod av rivningskåkar, spritlangare, försäljare av tung narkotika samt en i övrigt tungt belastad kriminell miljö.

Sedan våra invandrare vågade ta upp konkuransen med dessa så har ett paradis för gourmeter, kultur, och en fredlig samexistens mellan tex. Araber och Israeler som sitter och ”hygger sig” över en kopp te eller en vattenpipa vuxit fram i området rundt Möllevångstorget.

Jag har personligen aldrig upplevt något liknande någon anannstas på vårt klot.

Så missförstå mig rätt:

Jag är inte fientligt inställd mot invandrarna men däremot så anser jag att Sverige måste revidera sin invandrarpolitik till en rimlig nivå.

Det verkar som om de invadrare som ineegrerade sig själva utan inblanding från storebror har klarat sig betyligt bättre än de som har blivit tvångsintregerade.

Våra politiker (i synnerhet (S) & (Vp)) verkar som om de ständigt fattar beslut som går från en ytlighet till en annan (titta tex. på förbud mot aga, Sexköpslagen, Narkotikalagarna. åldern för sexdebuten och straffmogenhet m.fl. likn. ex.)

Varför kan aldrig våra politiker erkänna att de har begått ett misstag och ta ett steg tillbaka och göra om och göra rätt?

Nej i stället så skall det tillsättas en utredning som oftast kommer fram till att det bör tillsättas ytterligare en utredning osv. tills sakfrågan har ”runnit ut ur sanden” och inte är aktuell längre samt att både media och väljare för länge sedan har glömt bort vad frågan egentligen handlade om.

Jag frågar åter:

Hur många väljare tror ni egentligen VET vad som står i resp. partis partiprogram och vad de olika partierna har på sin dolda politiska agenda.

Hur många som röstade nej till kärnkraften visste tex. att ett nej även innebar ett stopp för all utbildning inom kärnkraftteknik med det resulatet att vi nu står utan utbildade fackfolk när något inträffar på ett kärnkraftverk.

Samt att detta nej även innebar ett förbud på att bara TÄNKA på kärnrnkraft som ett realitiskt alternativ?

M.a.o: ett TANKEFÖRBUD med, hör och häpna, omvänd bevisbörda.

Detta har dock alliansregeringen tagit bort men det tankeförbud som Bodstöm införde och som innebär att man INTE ens får lov att TÄNKA på något sexrellaterat i närheten av barn kvarstår dock.

Så inför något slags prov (typ körkortsprov) i demokratiska, politiska sakfrågor och var de olika parierna egentligen står för, som alla röstberättiga måste klara innan de erhåller sina valsedlar

Dessutom så bör ALLA kunna ”rabbla” våra Grundlagar innan de erhåller sina slutbetyg från grundskolan.